GOTT NYTT år!

Vilken fantastisk önskan man slänger ur sig till folk åt höger och vänster. -Ha ett GOTT, NYTT år! Det önskar vi er verkligen, kära bloggläsare, från djupet.

Imorgon är det nyårsafton.
I år slår jag på stort och avlägger tre nyårslöften. En del är livrädda för att ge nyårslöften, men jag tycker att dom mer visar på vad man vill och tänker sikta mot, inte vad man får spöstraff om man misslyckas med. Nyårsidéer eller nyårsvisioner kanske det borde heta istället. Här kommer i alla fall listan (känn er fria att kopiera den rakt av :)

*Jag ska fortsätta leva ett sunt liv, dvs motionera minst en halvtimme om dagen och inte äta godis förutom på lördagar, inte äta skräpmat osv.

*Jag ska bli mer noggrann med sopsorteringen.

*Jag ska börja handla mycket mer ekologiskt.

Måste få med min man på de två sista löftena, det första är ju redan i full gång. Om man lever ihop med någon är det i stort sett omöjligt att klara av något av ovanstående (och tusen andra saker också) om man inte kämpar tillsammans.

Milly lovar att hon ska lära sig gå och få fler tänder.

Stor kram till er alla!

GRATTIS älskade storebror på 28-årsdagen! Och mamma och pappa som firar 29-årig bröllopsdag, önskar jag fick ge er en stor tjock kram idag men här får ni en bild på vår snöboll istället:

Pappa Joel 24 år!

I ottan gick vi upp, jag och Milly. Håller på att bli tokig på hennes säng, den är väldigt fin men oerhört knarrig och tacksam för henne att sparka på. Gör hon det vet hon att det snart kommer upp en yrvaken, lätt irriterad, men ändå bär- och matningsduglig mor = prima liv!

Hur som helst, idag är det ju en stor dag. JOEL FYLLER ÅR! Födelsedagsbrickan står uppdukad och klar i köket, hemgjord tårta, pepparkakor, presenter, flagga och ljus. Precis som en födelsedagsbricka ska se ut! Funderar på hur jag ska lösa det med Milly, tror jag smyger in och ställer in hennes matstol och sätter henne i den innan jag bär in brickan och vi sjunger ut vår skönsång. Vore nog väldigt risky att försöka bära båda samtidigt...

Nu sitter jag bara och väntar in godkänd tid. Man ska ju ändå ha lite sovmorgon på sin födelsedag tycker Joel. Själv är jag så pirrig både inför andras och min egen födelsedag så ju tidigare uppvaktning desto bättre. Så slipper man ligga där med fjärilar i magen. Om en kvart går vi in. 8.15 får duga som sovmorgon.

Ovan: Bild från fjolårets succé. Om någon undrar vad det är på tårtan så är det knäckhjärtan, dom blev stenhårda när dom blev kalla så det blev sådär bra. I år är det blåbär och klementiner istället.

KRAM /Firarna

GRATTIS

Ett alldeles särskillt inlägg speciellt för dagens eminenta födelsedagsbarn: Världens bästa storasyster, stor-svägerska och stor-moster: Miss Johanna Ulander, 26 bast gammal idag, alldeles för långt borta i England. GRATTIS!

En liten fotosessionshyllning till dig på din dag:

God fortsättning

Det låter så tråkigt att säga "Nu är julen över" så det får bli god fortsättning i stället. Kansker var det just p.g.a detta som det uttrycket uppfanns...jaja, hur som helst så är vi hemma sedan igår kväll. Vi har haft en jättetrevlig julhelg i det Sundholmska palatset i Karlstad. Med hjälp av lite bilder ska jag nu berätta sagan om hur man firar jul hos familjen Sundholm de äldre...

Dan före dan

Detta är ju, som för de flesta, dagen då man lägger sista touchen inför morgondagen. Vi kokade bl.a. knäck, klädde granen, skrev de sista rimmen, spelade spel, åkte pulka (på en stackars i stort sett bar kulle), klistrade i Millys album, spelade piano mm.



På kvällen är det uppesittarkväll. Då spelar man bingolotto vid TV:n i källaren samtidigt som man bastar i omgångar. Sedan blir det skinkmackor och knäck, mmmums... En mkt trevlig tradition det här med uppesittarkväll. Jag och Joel kopierade den på vårt eget sätt när vi firade med Ulanders i fjol, blev väldigt trevligt, dock saknade vi bastun.



Julafton

Joel, Milly och faster Joline (som är Millys största idol) väckte mig med julfika, sång och en julklapp. Detta är en Ulandersk mystradition som vi för vidare, även denna på vårt eget sätt. Vi såg på julkalendern (Puh! Allt ordnade sig till slut!) och käkade frukost.



Klockan ett är det julbord, och då kom farmor Ingegärd för att fira med oss. Det är det allra bästa tycker jag, när man har både barn och äldre med på julafton. Åh, vad jag älskar julbord. Varje år tänker jag att -Jaa, men det är ju bara skinka, köttbullar och potatis typ. Hur gott kan det vara egentligen? Och varje år blir jag förvånad. I LOVE JULBORD!




Jag var rätt så risig på julafton, har tagit över Joels förkylning, så jag knarkade alvedon och sov istället för att titta på Kalle. Sedan blev det kall (!) glögg med kanelstänger och julfika (glöggvarianten och Mozartkugeln är årets nya julupptäckter för mig, gott!) Vi såg på "Kan du vissla Johanna", åh vad rörd jag blir när han visslar vid kistan på "morfars" begravning. Det är så fint!

Så småningom kom det en julängel med tomteluva och julklappssäck som var oerhört lik Joline. Vi fick varsin klapp ur säcken och efter en stund kom Joline gäspande tillbaka. Hon hade tagit sig en tupplur...

Oj vad julklappar vi fick, för att inte tala om Milly! Några höjdare var nya handdukar, hemstickat (underbart!) spagrejer och Jolines fantastiska julklappar (hon hade köpt för egna pengar för första gången). Milly fick en trumma av oss, en lära-gå-stol av farmor och farfar, kläder mm. Hon var ganska underhållen av prassel, snören och bubbelplast (som annars är svärmors favorit).



Milly somnade som en stock vid sju. Jag pratade med släkten i England och mormor Milly. Sedan vankades gröt och kvällen rundades av kring 22-tiden. Jag och Joel tog en lång skön, välbehövlig julpromenad. Tyvärr orkade vi inte gå på midnattsmässan, jag var alltför risig och trött.

Juldagen

Enligt traditionen äter man revbensspjäll och ris a la malta med apelsiner och hallonsylt, och det gjorde vi. Men vi hann också med julfika med Anithas brorsa med fru och alla kusiner, en tvåtimmars-promenad med Erik och Mickan som firade i "grannhuset"(wonderful, lovely and so on)och testning av alla Jolines julklappar, locktång, dataspel mm. På kvällen blev det bonusbesök av Millys stor-faster med man. Jättekul att vi hann träffa dom också! Vi packade och gav oss av kring 9.30 dagen därpå.

Julens längsta, högsta, hjärtligaste skratt

fick vi oss alla när vi vänder oss mot en smaskande Milly, som överlycklig och väl medveten om att hon inte får, sitter och käkar söt lingonsylt med skeden i högsta hugg. Hon fick tag på skeden och hivade i sig en rejäl skopa, resten hade hon spillt över hela sig. Vi höll på att dö av skratt, vilken underbar skitunge!



Resorna (160 mil totalt) har gått över förväntan. Är ändå alltid så underbart att komma hem. Till -Världens bästa stad, som jag sa högt för mig själv när jag gick till konsum för att köpa fil till frukost. Som vi ska äta nu.

Kramar i massor

GOD JUL!!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR 2008 önskar vi dig!

Kramar Milly Elina och Joel

Milly kryper!

Hux flux, helt plötsligt, out of the blue kryper hon, våran bebis. Lilla Milly myra har aldrig kännts så stor som idag (det har hon väll visserligen aldrig varit heller...)

Hon har bara tagit sig baklänges, runt på stället och sittandes hasande. Och så idag har jag med spänning sett henne lyfta på rumpan, släppa ner den, lyfta, släppa. Och så kommer hon på det finurliga "klibbiga bebistår mot golvet-tricket" och helt plötsligt kryper hon framåt! Tror ni man är stolt eller!?

Bäst av allt. We got it on tape! Provade just vår nya kamera. Och nu ska här försökas lägga upp film för första gången i denna bloggs historia. Håll tummarna...



Oj, kom just på att nu måste vi ta bort dukar, barnsäkra alla skåp och lådor, plugga igen eluttag, aldrig ha småsaker framme osv... Äsch, vilka petitesser, ungen kryper ju!

/Stolt mor

Det lackar mot jul

Milly somnade inte förrän strax före nio igår, en och en halv timme för sent. Låg och bökade och snackade i sängen tills vi höll på att ta upp henne för att hon var så urbota gullig i sin luftballongspyjamas, på mage kikandes ut mellan spjälorna, sängkläder och gossedjur överallt. Med alla sina nappar på "tuttparad" på tavellisten (in case of emergency). Man är rik. Stenrik!

Vi höll oss uppe rätt så länge för det var så julmysigt här igår. Vi bakade äntligen ut våra pepparkakor. Degen har stått i kylskåpet i över en vecka. Och, har ni hört på maken, den har krymt och krymt, dålig pepparkaksdegkvalité alltså... Men allvarligt, om ni kommer hem till oss och käkar pepparkakor så ät inte för många. Degen var som sagt väldigt gammal och dom blev en aning konstiga vid gräddningen. Men, dom duger fint för oss iaf.

Nu är julklappsinköpen i stort sett klara. Hos oss blir det väldigt billiga julklappar i år, men paketen är fyllda med kärlek också, och det väger ju verkligen upp! Det finns många julklappar som inte är fyllda med kärlek utan med prestationsångest, krav och stress. Sådana julklappar vill inte jag ge bort.

Är inte själva tanken att det ska vara kul? Lite spännande, pirrigt och KUL!? Jag tror på en julklappsrevolution. Folk håller på att handla ihjäl sig. Jag var på stan i lördags och blev snudd på illamående. Och ingen var glad. Ingen! Jag gick in på en affär, sedan skyndade jag mig hem med mitt ännu oskadade barn.

Hör här: Man ska inte handla julklappar som man inte har råd med, man ska inte byta julklappar med folk till höger och vänster som man knappt känner och BACK TO BASICS! Hemlagat godis i en fin påse, en vetekrans, presentkort på en middag (som man verkligen ser till att bjuda på), en egen ihopmixad skiva med väl utvald musik, ett hemstickat grytunderlägg, en halsduk, ett gott te eller min favorit: ett inramat kort. Något år kanske du har kommit på världens bästa, dyraste grej att ge till någon. Ge den då, om du har råd, med glädje och tacksamhet, och ge små "vanliga"klappar till dom andra.

Ofta är det som min vän Johan sa -Jag blir så less, man byter bara pengar med varandra! Vi måste börja skaka av oss denna julklappshets och inse att den inte har kommit av sig själv. Den är skapad av människor som vill tjäna pengar på dig och dina nära och kära. Och på julen. Vår heliga jul! Sätt stopp för det! Joina min julklappsrevolution. Man får trappa ner lite i taget. Lite år för år. Bra är om man pratar med familjen t.ex. och bestämmer hur man egentligen vill ha det. Själv älskar jag att ge och få julklappar och presenter. Tänker inte sluta med det, det är hur fint som helst tycker jag.

Vi har fått en jättedyr julklapp/gemensam födelsedagspresent i förskott av mamma och pappa, en digitalkamera. Vi är såå glada för den. Vår kamera är ju paj sedan länge så vi har snikat av andra och tagit mobilkort. Dom sa att dom vill att vi ska kunna blogga och fota Milly, och jag vet att dom inte köpte den för att dom måste. Det osade kärlek om paketet lång väg. Dyrt behöver inte alls vara dåligt. Hoppas ni greppar min poäng i detta milslånga julklappsinlägg. Men dyrt ska inte vara standard. Dom fick en inslagen ram med tre "hål" och så hade jag gjort i ordning en "Milly-mapp" på datorn och dom fick välja ut tre favoritkort som jag nu framkallat och monterat. Tror dom blev snudd på lika glada för den julklappen!

Vill ni läsa ännu ett inlägg i frågan så kan ni besöka Ulanders de yngre eller läs detta inlägg om julfrid på Claras blogg

Vi önskar eder alla en fröjdefull jul

Ps. Håll utkik efter lite juliga bilder tagna med vår nya kamera...

Kärlek /Sundholms

Tankar en söndag morgon

Söndag morgon. Vilken välsignad företeelse. Joel sover ut, Milly sitter på golvet och leker och är så där underbart morgonglad och levnadslycklig som bara ett barn kan vara. Idag är det familjegudstjänst på kyrkan, Milly ska vara ängel, men vi är nog med i julspelet nerifrån bänken i år. Förra året var Joel vis trum-man, fast han såg mer ut som en purjolök...



Har så mycket tankar i huvudet, ibland känns det som att mitt huvud håller på att blogg-explodera. Som igår, då jag allt som allt halvskrev tre inlägg, som jag nu hänsynslöst raderat. Var lite ledsen igår för att jag inte har någon julstämning, för att människor på stan är så ledsna, stressade och arga i dessa, på så vis, hemska julkonsumtionsdagar. Och så ville jag berätta att Milly har gått igenom sin första fas, hon har nu äntligen börjat sova ordentligt igen efter en två veckors svacka. Så nu vet ni det, utan att ha behövt läsa tre sega neggo-peggo-inlägg, bra va!? :)

Vet ni vad förresten? Jag har bestämt mig för en sak. I år ska jag skita i att julstäda. Jag ska efter-jul-städa istället. Det blir ingen panikartad inpressning av ugnsrengöring, listtorkning, frysavfrostning osv under dessa sista 8 dagar. Det får vara! Nu vill jag satsa på att få lite julfrid, pepparkakor och sann julglädje här hemma. Det har varit för lite av den varan i år. Vi har nästan smittats lite av julpesten, men nu får det vara slut med stressen och pressen.



Godmorgon! /Elina och Milly

Lucia

Pluttepelle, pluttepelle elva nätter före jul...
Väcktes av världens gulligaste luciatåg i morse, Joel och Milly med fika, tärnljus och änglagloria. Dom hade inte hittat alla lussegrejerna, så därför blev det Pluttepelle istället för Lusselelle och hängselbyxor istället för lucialinne.

Det var ett väldigt fint tåg, må ni tro!

Welcome to our livingroom...

Och så sakteliga sänker sig julfriden ner över krokvägen. Här får ni lite bilder på vårt hem som jag ju faktiskt lovade för flera månader sedan. Möjligen en aning överjulpyntat, men vad gör man när man bara har 56 kvm till allt fint och juligt och när Milly dessutom får både luciatåg och julkrubba av mormor. Varmt välkomna hem till familjen Sundholm...











Vi älskar verkligen vårt hem, och vill gärna dela med oss av det. Allra roligast är det förstås när vi får ha våra nya och gamla vänner hos oss, men går inte det får man vällan lägga ut lite bilder på sin fabulösa blogg och så kan vi låtsas tillsammans :)

Stor kram inifrån oss!

Ack och ve och skit också!

Blää...Idag och fyra dagar framåt får jag besked om första antagningen till psykologprogrammet, inte för att jag haft särskillt mycket hopp angående första antagningen, men ändå. Loggade in på studera.nu bara för att upptäcka att inget besked kommit. DUMT nog klickade jag mig fram till sidor där man kunde se antagningsstatistik (vilket jag undvikit förut för att inte tappa tron) Nu har jag tappat den. Tron alltså. Inte på att Gud håller mitt hjärta, men på att få göra det jag vill exakt nu.

Hjälp, vad ska jag göra efter jul. Det är ju inte direkt så att jag har någon reservplan...

The Party

Nu så, här kommer en liten tilbakablick på årets adventsfest, tillika releasefest, tillika Joels examensfest.

Vi började dagen med att åka och handla vid 8-tiden (!). Har jag nämnt att vårt liv blivit lite annorlunda sedan Milly kom? :) Sen gick vi på första adventgudstjänst. Älskar att få sjunga alla underbara gamla adventsgodingar, "Gå sion", "Det är advent" mf. Varför förnya något som redan är så bra?

Hur som helst, med hjälp av fantastiska Hanna och familjen hade jag styrt upp en liten familje-surprise-examensfest för Joel hemma hos Hägglunds kl 15. Han blev jätteöverraskad och glad. Hans examen har ju försvunnit ganska mkt i allt annat, barnafödande & skivsläpp bl.a. men nu blev det iaf tårta, uppvaktning och mysigt värre.






Sedan bar det av till rep, styling av lokalen, soundcheck, glögguppvärmning mm. Blev riktigt mysigt och jultrevligt tillslut. Puh! Tack Johanna för hjälpen!
Vid sju börjar folket droppa in, det spelas julmusik i högtalarna och bjuds på lite jordnötter kring caféborden. Vi var ungefär 65 personer som minglade runt under kvällen allt som allt, både gamla, men också några nya bekantskaper, kul!




Snart hälsade jag välkommen och så blev det glögg och pepparkakor med ädeloströra.



Clara och Jakob sjöng några väl valda julsånger, på sitt sköna plockgitarr & naken "lyxig" of beat-sång-sätt. Vackra var dom dessutom.



Vid halv nio drar Bells igång med sin konsert, och vilken konsert sen! Skitbra var det rent ut sagt. T.o.m Joel var hyfsat nöjd, och det vill inte säga lite! Jag är stolt som tuppen över både konserten och det enorma jobb Joel lagt ner på EP:n, har du inte köpt den, så gör det! Och ja, jag är en aning partisk, men också ganska "självkritisk" när det gäller Joels musicerande. Det är bra helt enkelt. Och snygga var dom dessutom också.




Vill såhär officiellt säga ett stort TACK till alla er som på något sätt bidragit till denna fest, det är så gott att ha vänner!

Har ni missat att köpa EP:n, skicka ett mail med personuppgifter till: sundholmmusic@gmail.com. 60 kr kostar den, en makalös julklapp till dig själv eller någon annan :)

Nu har det gått en vecka sedan The Party och man är fortfarande rätt mör vill jag lova. Snart, när vi vilat upp oss, ska vi äntligen få fokusera på världens bästa tid, adventstiden. Lussebullar, julkort, pepparkakor, städa bakom spisen, paket mm.

HURRA för julen!

Tandtråd & PMS

Jag skulle inte beskriva mig själv som en ögontjänare. Detta var för övrigt det fulaste man kunde kalla någon i min "krets" som barn. Någon hade snappat upp detta vuxna ord, och vi använde det när vi blev riktigt arga, men ingen visste nog vad det egentligen betydde. (Förlåt lillasyster Stina!) Hur som helst, det finns ett område där jag är ögontjänare i allra högsta grad, eller kanske skulle vi kalla det tandtrådstjänare. Jag är urusel på att använda tandtråd, visst är det TRÅÅÅKIGT!? Men varje gång jag får en kallelse till tandläkaren börjar jag frenetiskt med denna goda vana. När man väl komer dit har tandköttet slutat blöda och så vitt dom kan se är man en riktig höjdare på att tandtråda. Usch, jag skäms. Falska människa.

Idag var jag hos tandläkaren och hade i vanlig ordning tandtrådat som en galning i några veckor. Och så visar det sig att jag bara ska skriva under ett papper. Haha, TJI FICK JAG! Rätt åt mig!

Annars har det inte varit så mycket haha idag. Jag har kalendern och cykeln och varenda hormon i kroppen mot mig. Tårögd sa jag till en stackars p.g.a-av-sin-fru-utsliten Joel att nu har jag försökt allt! Jag tvättade mig faktiskt, sminkade mig t.o.m, klädde mig iaf halvfin, tog mig ner på stan, tog mig t.o.m för att tvätta kläder trots detta "jag vill ligga ensam i ett rum och stirra i väggen och äta chips"-tillstånd mm. INGENTING har funkat. -Har du bett till Gud då? frågade han. -Jaa, sa jag med tårarna rullande nedför kinderna, det gjorde jag redan i morse! -Då har du kämpat på bra. Gå och lägg dig du gumman...

Och det ska jag göra nu. Behöver jag nämna att jag INTE använt tandtråd...

Elina

En bra förälder...

Har tänkt så mycket på det här med att vara förälder, vad är en bra förälder? Vad är egentligen mina viktigaste uppgifter som Millys mamma?

Har kommit fram till följande. En bra förälder är den som hjälper sitt barn att bli en trygg, självständig människa som känner sig högt och villkorslöst älskad av Gud, sina föräldrar och andra människor som den fått lära sig att lita på, i sin egen takt. Ett barn som åtminstone innan det möter livets hårda skola, tycker om sig själv, tror på sig själv, drömmer och tänker fritt.



Detta innebär en hel massa redan nu. T.ex. att man låter Milly äta själv litegrann, istället för att alltid göra på det enklaste, minst kladdiga sättet. Eller att man hjälper henne att gå själv, trots att ryggen värker och det är SÅÅ jobbigt ibland. Eller att man, och det här är nog det tuffaste, låter henne skrika en stund ibland när hon t.ex. ska sova. Så att hon lär sig att hon kan komma till ro alldeles själv. Låter henne gnälla och tjura en stund för att hon då lär sig att hon kan hitta på saker själv, egna lekar, egna idéer. För mig som mamma (i och med att mamman burit barnet i nio månader och är det närmast den första tiden har vi ofta svårare att "släppa taget") är det också oerhört viktigt att Milly lär sig att hon är precis lika trygg hos pappa, därför bör jag inte lägga mig i hans sätt att sköta henne (diskutera ska man givetvis, men inte inför henne så att hon anar mitt eve missnöje) och aldrig ta henne ifrån honom när han tröstar t.ex. Det är däremot skillnad när det gäller andra människor. Där måste Milly i egen takt få lära sig att lita på människor och jag skulle aldrig tvinga henne att gå till någon som hon visar att hon inte litar på än. Däremot vill jag vänja henne vid andra vuxna och barn, t.ex. genom att låta henne vara i kyrkan men även genom att börja dagis såsmåningom. Allt för att hon ska växa, inte för min egen bekvämlighet/för mitt eget dåliga samvetes skull alltså. Jag är till för Milly och inte tvärtom. Barn har rätt till föräldrar, men föräldrar har inte rätt till barn.



Det är så ofta som vi föräldrar skyller på våra barn för att dom inte äter, sover, nöjer sig, leker själva osv. Men ofta (dock INTE alltid, och dessutom är barn riktiga periodare) beror det på att vi väljer en enkel, snabb väg, istället för att rida ut en liten storm för att barnet ska växa som människa. Det är för deras skull, men man får ofta en hel del på köpet även som vuxen.

Tänk vilken förmån, att få vara med och se en liten människa växa, lära sig allt om att leva och samtidigt fortsätta vara den hon är. Trodde ni att jag är expert på mina egna slutsatser och idéer? Då tog ni fel. Känner mig riktigt kass ibland. Men jag försöker vara noga med det viktigaste, kärleken, och det tror jag att jag gör rätt så bra, för jag känner mig så älskad själv.



/Amatör-mamma Elina