Fröken M låtsades att jag och Joel var mjölk och att hon drack upp oss vid frukostbordet (vi tror att det här är normalt treåringsbeteende). När jag frågade vad hon skulle göra om vi inte var här hade hon lite väl mycket svar på tal, som om hon tänkt på det en hel del. Hon skulle spela på våra datorer, gå och lägga sig själv och gå upp hela tiden och, inte minst viktigt, bestämma över Julian. Hon blev riktigt peppad så vi släppte ämnet rätt snabbt.
Hon har lärt sig klockan också, och spelat sitt första dataspel hur lätt som helst. Hjälp.
E
2010-12-30
2010-12-27
Vi håller mest på med sånt här just nu
24/12 Julafton
25/12 Svärföräldrar ankommer med lill-faster och paket
26/12 Julafton igen med Sundholm Sr
27/12 Storasyster J 29
28/12 Barnkalas prins J och lilla O
29/12 Joel 27, Julian 2
30/12 Storebror J 31, Mamma&Pappa 32årig bröllopsdag
31/12 Nyårsafton
2/1 Moi 25
Mamma och Pappa har gett oss alla pippförbud i mars...
E
2010-12-23
Kärleken till Norrland
I love täckbyxor och tjockjacka! Här har man yrt runt på kvällskvisten, ut och in i affärer, ut och in hos folk och inte en kotte vet att man har skitiga pyjamasbyxor och fritt hängande slängande brön. Jag tycker att det är traditionsenligt att helt och hållet sunka ner sig inför den stora juletvagningen. Därför har jag jobbat hårt på det i ett par dagar nu, kamoflerad av mina kära täckisar. Alla har det här, man överlever inte utan. Och hur användbart är det inte vid dagislämning? Fort gör man i ordning barnen, iväg med dubbelpulkan, svettas, lämna av dom åsså hem och duscha innan det bär av för en annan.
Norrland. Västerbotten. Umeå. Täckbyxor. Love. Vintern är precis som jag och min kära vill ha den. Jättekall, jättesnöig, krispig och vacker. Man bor på bästa stället gott folk, det gör man.
Nu är det ju faktiskt dan före dopparedan, vad spännande!
E
Norrland. Västerbotten. Umeå. Täckbyxor. Love. Vintern är precis som jag och min kära vill ha den. Jättekall, jättesnöig, krispig och vacker. Man bor på bästa stället gott folk, det gör man.
Nu är det ju faktiskt dan före dopparedan, vad spännande!
E
2010-12-22
2010-12-21
Just nu
bakar jag kanske världens onyttigaste och godaste kakor. Dom är snickersaktiga men jag kallar dom Annkakor för det sa man hemma hos Iréne, min barndomsvän och granne. Hos Iréne fick man Annkakor varje jul. Jag tyckte så mycket om dom att jag började önska mig ett fat i julklapp, men det var inte lätt att få ha dom ifred i en familj på 6 pers.
Hur som, nu bor jag inte längre på Löwenborgsväg 5 och hon på nr 6 så nu bakar jag dom själv. Och dom är inte krångliga alls, man behöver inte ens en ugn.
Annkakor
2 dl sirap
1 dl socker
1 burk jordnötssmör utan bitar
Smält långsamt i kastrull, när det blivit en
gegga blanda i:
1 tsk vaniljsocker
1 dl kokosflingor
10 dl Rice Crispies
Smörj en ugnsform med lite matolja,
bred ut blandningen medan den är varm.
Smält 200 g ljus blockchoklad och bred över.
In i kylen några timmar, skär små rutor.
Smaklig spis!
E
Hur som, nu bor jag inte längre på Löwenborgsväg 5 och hon på nr 6 så nu bakar jag dom själv. Och dom är inte krångliga alls, man behöver inte ens en ugn.
Annkakor
2 dl sirap
1 dl socker
1 burk jordnötssmör utan bitar
Smält långsamt i kastrull, när det blivit en
gegga blanda i:
1 tsk vaniljsocker
1 dl kokosflingor
10 dl Rice Crispies
Smörj en ugnsform med lite matolja,
bred ut blandningen medan den är varm.
Smält 200 g ljus blockchoklad och bred över.
In i kylen några timmar, skär små rutor.
Smaklig spis!
E
2010-12-17
Vet ni vad!?!
JAG KLARADE TENTAN! Pris ske Gud, vilken nåd att slippa organisationspsykologiböckerna i mellandagarna! Dessutom har vi fått tillbaka på skatten för företaget så julen är nu officiellt räddad. Så underbart! Förutom detta har vi just kommit hem från julavslutning med hemgruppen, det var knytisjulbord och godisbord, i morgon ska vi på frukostkalas för en fin 2-åring och på kvällen blir det flott julbord värre med J&J på Skeppsviks herrgård och, nästan bäst av allt: barnvakt med övernattning = ligga ensam bredvid Joel och sova uuuuut. Vilken start på helgen, det kanske blir jul här ändå!
Tack och (jule)bock!
E
Tack och (jule)bock!
E
2010-12-16
Dunk, dunk, dunk, dunk...
Är hemma med skallen idag. Den säger att den är överansträngd av familjeterapi, feministdiskussion och stress. Den dunkar för att påvisa allvaret så jag lyssnar. Ska luncha med mamma, det blir ett bra sätt att komma ur Joels sexiga långkalsonger och tvätta håret.
Tack för era kloka tankar i ovannämnda diskussion, från olika håll. Känner mig rik på mångfald bland vänner, bloggläsare och familj, röd och gul och vit och svart...
Är skyldig Paolo ännu en ursäkt btw för han stavar ju med o i mitten, inte u, urschmäkta! När man håller saker inom sig kan dom lätt förvandlas till en hård, arg klump. Lufta är bättre, i de allra flesta fall. Jag passar inte riktigt in någonstans med min blandning av värderingar och åsikter. Jag passar bara här, innesluten under hans vingar. Vilken himla tur att det är nog.
Happy thursday!
E
Tack för era kloka tankar i ovannämnda diskussion, från olika håll. Känner mig rik på mångfald bland vänner, bloggläsare och familj, röd och gul och vit och svart...
Är skyldig Paolo ännu en ursäkt btw för han stavar ju med o i mitten, inte u, urschmäkta! När man håller saker inom sig kan dom lätt förvandlas till en hård, arg klump. Lufta är bättre, i de allra flesta fall. Jag passar inte riktigt in någonstans med min blandning av värderingar och åsikter. Jag passar bara här, innesluten under hans vingar. Vilken himla tur att det är nog.
Happy thursday!
E
2010-12-15
Detta skulle vara en kommentar men blev för långt
Vilken feedback på föregående inlägg, vad roligt!
Vad är feminism? Vad är en feminist? Jag tror att det delvis är här skon klämmer. Det finns ingen regelbok, inga stadgar, inget svar som alla enats kring. Du kan inte vara medlem eller bli avstängd om du sköter dig dåligt. Och där finns det en utmärkt grogrund för missförstånd. Speciellt om man vill missförstå, kanske för att det är obekvämt, skrämmande, läskigt. Om man känner sig anklagad, hotad. Om någon/en grupp säger att ”män är djur” i feminismens namn, gör detta det påståendet till en del av feminismen? Det man ställer sig bakom när man kallar sig feminist? För mig verkar det lite absurt. Att baserat på en viss extrem riktning inom feminismen såga dess grundtanke genom att kalla sig militant antifeminist känns lite drastiskt. Och tyvärr har jag inte heller sett många av dom som ”aktivt väljer att inte kalla sig feminister” göra något för att förändra det läge som råder.
Paulo kallar sig militant antifeminist, det är oerhört starka ord han tar i sin mun, speciellt med tanke på att han av många anses som den manligaste av de manliga. En massa tonårspojkar ser upp till honom och identifierar sig med det han säger. Paulo har världens chans att uttrycka hur tragiskt det är att så många tonårstjejer någon gång blivit kallade hora, känt sig sexuellt kränkta, hur viktigt det är att killar börjar se på tjejer med respekt osv. Istället får han dagens feminister att framstå som något katten släpat in. I de ord vi använder ligger stora hemligheter gömda, i det han säger finns så mycket av grundproblemet inbakat. Han bekräftar bilden av mannen som dominant och överlägsen kvinnan genom att bl.a tala för kvinnor som grupp och påstå att kvinnor vill vara hemma med sina barn, att man ska amma de första sex månaderna, att han har rätt (jo han säger det rakt ut faktiskt) osv. Han avbryter den kvinna som intervjuar honom och beter sig, enligt mig, oförskämt när hon uttrycker att hon inte vill tala om sig själv personligen och anklagar henne för att tycka som hon gör eftersom att alla andra på SVT också tycker så. Man kan tycka att jag hakat upp mig på ord och missar hela hans poäng. Tro mig, jag hör, jag förstår. Men jag kan inte undgå att se hur hans insats i radion bekräftar en del av den problematik som är på agendan.
Feminismens grundtanke är, rätta mig om jag har fel, ungefär såhär: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det är inte så, det finns skillnader och det behövs åtgärder utöver individuella sådana för att komma till bukt med dessa. Är vi överens om definitionen kan ni härmed kalla mig feminist. Men helst av allt kallar jag mig kristen, där ryms den tanken också tycker jag. Den ryms också i min syn på att Gud skapat oss till kvinna och man av en anledning, att det finns en tanke med att han inte bara gjorde en sorts människa som kunde befrukta sig själv.
Bilden av de arga, skrikande kvinnorna på barrikaderna, som bränner sina bh:ar och sparar ut sitt kroppshår ligger i bakhuvudet på många. Jag tror överlag inte på den typen av aktioner, aggressivitet och extremism verkar vara en dålig metod att komma någonvart med sina åsikter. Men vågar vi ställa oss frågan, innan vi skrattar åt dom och sågar dom vid fotknölarna, varför är ni så arga? Varför känner ni att ni måste bränna era bh:ar och sluta raka era ben? Vad har väckt er frustration, varför har det inte räckt med att ni sagt ifrån då ni blivit illa bemötta på er arbetsplats och då har folk respekterat det?
Jag är långt ifrån i linje med allt som gjorts och görs i feminismens namn, men eftersom jag fortfarande ser att problemen är så stora, att det som sagt inte ens är så att vi lyckats med målet lika lön för lika arbete tänker jag att istället för att kasta skit åt det håll där man iaf aktivt gör något är det snarare dags att kavla upp ärmarna, ta varandra i handen och göra något åt saken. Oavsett politisk färg. Oavsett om man vill kalla sig feminist eller inte. Och tänk om Paulo ville gå i bräschen, DET hade varit något det!
E
Vad är feminism? Vad är en feminist? Jag tror att det delvis är här skon klämmer. Det finns ingen regelbok, inga stadgar, inget svar som alla enats kring. Du kan inte vara medlem eller bli avstängd om du sköter dig dåligt. Och där finns det en utmärkt grogrund för missförstånd. Speciellt om man vill missförstå, kanske för att det är obekvämt, skrämmande, läskigt. Om man känner sig anklagad, hotad. Om någon/en grupp säger att ”män är djur” i feminismens namn, gör detta det påståendet till en del av feminismen? Det man ställer sig bakom när man kallar sig feminist? För mig verkar det lite absurt. Att baserat på en viss extrem riktning inom feminismen såga dess grundtanke genom att kalla sig militant antifeminist känns lite drastiskt. Och tyvärr har jag inte heller sett många av dom som ”aktivt väljer att inte kalla sig feminister” göra något för att förändra det läge som råder.
Paulo kallar sig militant antifeminist, det är oerhört starka ord han tar i sin mun, speciellt med tanke på att han av många anses som den manligaste av de manliga. En massa tonårspojkar ser upp till honom och identifierar sig med det han säger. Paulo har världens chans att uttrycka hur tragiskt det är att så många tonårstjejer någon gång blivit kallade hora, känt sig sexuellt kränkta, hur viktigt det är att killar börjar se på tjejer med respekt osv. Istället får han dagens feminister att framstå som något katten släpat in. I de ord vi använder ligger stora hemligheter gömda, i det han säger finns så mycket av grundproblemet inbakat. Han bekräftar bilden av mannen som dominant och överlägsen kvinnan genom att bl.a tala för kvinnor som grupp och påstå att kvinnor vill vara hemma med sina barn, att man ska amma de första sex månaderna, att han har rätt (jo han säger det rakt ut faktiskt) osv. Han avbryter den kvinna som intervjuar honom och beter sig, enligt mig, oförskämt när hon uttrycker att hon inte vill tala om sig själv personligen och anklagar henne för att tycka som hon gör eftersom att alla andra på SVT också tycker så. Man kan tycka att jag hakat upp mig på ord och missar hela hans poäng. Tro mig, jag hör, jag förstår. Men jag kan inte undgå att se hur hans insats i radion bekräftar en del av den problematik som är på agendan.
Feminismens grundtanke är, rätta mig om jag har fel, ungefär såhär: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det är inte så, det finns skillnader och det behövs åtgärder utöver individuella sådana för att komma till bukt med dessa. Är vi överens om definitionen kan ni härmed kalla mig feminist. Men helst av allt kallar jag mig kristen, där ryms den tanken också tycker jag. Den ryms också i min syn på att Gud skapat oss till kvinna och man av en anledning, att det finns en tanke med att han inte bara gjorde en sorts människa som kunde befrukta sig själv.
Bilden av de arga, skrikande kvinnorna på barrikaderna, som bränner sina bh:ar och sparar ut sitt kroppshår ligger i bakhuvudet på många. Jag tror överlag inte på den typen av aktioner, aggressivitet och extremism verkar vara en dålig metod att komma någonvart med sina åsikter. Men vågar vi ställa oss frågan, innan vi skrattar åt dom och sågar dom vid fotknölarna, varför är ni så arga? Varför känner ni att ni måste bränna era bh:ar och sluta raka era ben? Vad har väckt er frustration, varför har det inte räckt med att ni sagt ifrån då ni blivit illa bemötta på er arbetsplats och då har folk respekterat det?
Jag är långt ifrån i linje med allt som gjorts och görs i feminismens namn, men eftersom jag fortfarande ser att problemen är så stora, att det som sagt inte ens är så att vi lyckats med målet lika lön för lika arbete tänker jag att istället för att kasta skit åt det håll där man iaf aktivt gör något är det snarare dags att kavla upp ärmarna, ta varandra i handen och göra något åt saken. Oavsett politisk färg. Oavsett om man vill kalla sig feminist eller inte. Och tänk om Paulo ville gå i bräschen, DET hade varit något det!
E
2010-12-14
Till Paulo
Först och främst: Förlåt Paulo att jag kallade dig pucko på facebook. På riktigt. Jag ångrade mig direkt. Du är inget pucko, du är skapad och älskad av Gud och jag skulle aldrig kalla dig pucko om du satt här bredvid mig, alltså borde jag inte göra det på internet heller. Förlåt.
Du pratar om feminism i radio. Du är en stor förebild. Vad du säger och hur du uttrycker dig får stora konsekvenser för många unga killar och tjejer. Du har ett stort ansvar. Jag har inte alls lika många som påverkas av hur jag uttrycker mig men jag har också ett stort ansvar. Så jag ska försöka att 1. Ta det ansvaret, inte vara passiv, inte vara feg. 2. Väga mina ord. Oftast tar jag Joel till hjälp, han läser igenom och kan hjälpa mig se om jag är för hård, för personlig osv.
Kan vi prata lite om det du uttrycker i dom här 5 minuterna i radio.
Jag håller med dig om att vi i många sammanhang bara pratar med folk av samma åsikt. Vi blir genomsyrade av t.ex. universitetsmiljön och ser inte hur verkligheten ser ut. Jag håller med om att det är farligt och att det är viktigt att alla åsikter får föras fram.
Jag är inte heller övertygad om att en total kvotering av föräldraförsäkringen är lösningen på problemet att pappor inte är hemma med sina barn. När prins J var bebis var Joel hemma mer än jag och det hade blivit krångligt om vi inte kunnat justera dom få månader det gällde. Då är jag visserligen också medveten om att vi är ett extremt undantagsfall, det händer nästan inte att man delar så, men ändå.
-Du kallar dig en militant motståndare till feminism.
Vad menar du då? Det är till stor del de kvinnor och män som kallat sig feminister som drivit igenom frågor som lett till att kvinnor fått utbilda sig, rösta, skilja sig etc. De har slitit som djur, betalat med sin frihet, sin status och all sin tid för att göra en förändring i den snedvridna bild på kvinnor som dominerat historien. Kvinnor har setts som mindre viktiga, svagsinnade, dugliga endast till hemarbete eller barnafödande. Många av dessa förtjänar din och min djupa respekt. För det är inte vi och "de våra" som stått på barrikaderna.
-Du kallar dig militant jämställdhetsivrare och du säger att du är väldigt för delad föräldraförsäkring, men folk ska välja själv. Du säger att du tycker att om kvinnan vill att mannen ska vara hemma får hon säga det. Om hon inte kan prata med sin kille, ska hon byta kille. Du säger att det bara är att titta på samhället. Vem är hemma med barnen, jo kvinnor, av ekonomiska skäl och för att dom vill vara hemma med sina barn.
Sina barn? Men du då, vill inte du vara hemma med dina barn Paulo? Vill inte du på nära håll se dina barn växa och utvecklas, vill inte du att dom ska bli "pappiga" i perioder och känna sig lika trygga med dig som med sin mamma? Vill inte du känna att du har koll på allt, precis allt, som rör dina egna barn och att du skulle kunna klara av att vara själv med dom en vecka om det behövdes? Att du vet om dom har gympa på tisdag, vilken storlek dom har på fötterna eller blöjorna, vilka salvor som ska smörjas var och vad man behöver packa om man ska bort en helg? Varför har inte du valt att vara hemma, du som HAR ekonomiska möjligheter. Pekar inte det på att problemet sitter lite djupare rotat?
-Du säger att dom första sex månaderna då ska mamman vara hemma, för då ska man amma.
Men om man inte kan amma då? Eller om man adopterar ett barn, varför ser det i 99 procent av fallen likadant ut då också? Och varför vänder inte trenden per automatik i de fall där mamman faktiskt tjänar lika mycket som, eller mer än pappan?
Jag märker att vi har väldigt olika politisk uppfattning du och jag Paulo. Jag märker att det är lite som skillnaden på finger- och tumvantar. I en fingervante får alla fingrar sitt eget space och kan röra sig fritt. Men lillfingret blir fort kallt och får lite/ingen hjälp för att bli varm igen. I en tumvante blir det svettigt och någon vill ha det kallare/varmare än någon annan, man får stå ut med den temperatur som är. Men fingrarna håller varandra varma, när någon fryser får den del av de andras värme och skillnaderna blir mindre.
Jag önskar att det vore männen som kämpade för kvinnorna, jag önskar att det vore de kristna som hållit i kampen för kvinnorna genom historien. Men det har kvinnorna fått göra själva. Liksom i slavarnas frihetskamp, eller i arbetarrörelsen. När man ser tillbaka historiskt kan man se att kampen för en grupp alltid börjar i just den förtryckta gruppen. Visst är det sorgligt!? Att när vi själva besitter makt av något slag så blir vi blinda för alla andra. Makten förblindar oss människor, vi är inte skapade för den tror jag. Jag försöker att se det, vilken makt jag besitter. I samhället är jag vit, på väg att bli högt utbildad, medel/övre medelklass. I min församling är jag dotter till församlingsledaren, människor vet vem jag är, dom lyssnar på mig. För många, många andra är det inte så. Jag vill se dom. Och jag önskar att fler män såg vilken makt dom faktiskt besitter, bara genom att vara män.
Jag önskar att istället för att slänga skit på en rörelse som faktiskt gjort det så många andra inte vågat, istället för att lägga sitt dyrbara statement på att uppvigla borde du stå i bräschen för att det ska bli en förändring! För en förändring behövs. Min man fick känna på det häromdagen. Han tog tag i mikrofonen på bussen och sa till resenärerna att i den här bussen säger ingen hora. Den som säger det får kliva ur bussen och gå.
För det är så samhället ser ut. Killarna skriker hora till tjejerna på bussen. Vet du Paulo, att vi fortfarande inte är klara med löneskillnaderna? Jag har just fått veta att när jag är färdig med mina dyra studier om tre år så kommer jag att tjäna i snitt 2000 kronor mindre i månaden, för samma arbete, jämfört med mina manliga kollegor. Det är inte på skoj. Vi är inte klara än, ens med det mest basala.
Det ligger ett system bakom det här, ett uråldrigt system som vi kan prata mer om en annan gång. Är det en slump att så många män blir erbjudna att "klättra på karriärstegen" just när det är dags för dom att vara föräldralediga? Att det alltid kommer något emellan, att det alltid passar bättre att kvinnan tar ut nästan all ledighet? Jag tror inte det.
Och låt mig bara säga att jag har människor runt mig som gjort på alla möjliga sätt, som jag respekterar. Och jag tror dessutom inte att kvinnor och män är exakt likadana, att alla skillnader beror på socialisering. Men innan dom åsikterna får mig att börja hetsa mot feminister och nedvärdera den kamp för kvinnor som pågår då ska det ha gått bra mycket längre i den "verkliga världen" än vad det gjort hittills.
Jag har en massa mer att prata med dig om Paulo, men nu måste jag laga mat till mina barn. Jag vill också poängtera att jag ju givetvis inte har "hela bilden" av dig och din familj via det som media förmedlar, men det som du ger uttryck för under de här 5 minuterna fungerar precis som du tänkt, det provocerar.
Now you can shoot me.
Frid E
Du pratar om feminism i radio. Du är en stor förebild. Vad du säger och hur du uttrycker dig får stora konsekvenser för många unga killar och tjejer. Du har ett stort ansvar. Jag har inte alls lika många som påverkas av hur jag uttrycker mig men jag har också ett stort ansvar. Så jag ska försöka att 1. Ta det ansvaret, inte vara passiv, inte vara feg. 2. Väga mina ord. Oftast tar jag Joel till hjälp, han läser igenom och kan hjälpa mig se om jag är för hård, för personlig osv.
Kan vi prata lite om det du uttrycker i dom här 5 minuterna i radio.
Jag håller med dig om att vi i många sammanhang bara pratar med folk av samma åsikt. Vi blir genomsyrade av t.ex. universitetsmiljön och ser inte hur verkligheten ser ut. Jag håller med om att det är farligt och att det är viktigt att alla åsikter får föras fram.
Jag är inte heller övertygad om att en total kvotering av föräldraförsäkringen är lösningen på problemet att pappor inte är hemma med sina barn. När prins J var bebis var Joel hemma mer än jag och det hade blivit krångligt om vi inte kunnat justera dom få månader det gällde. Då är jag visserligen också medveten om att vi är ett extremt undantagsfall, det händer nästan inte att man delar så, men ändå.
-Du kallar dig en militant motståndare till feminism.
Vad menar du då? Det är till stor del de kvinnor och män som kallat sig feminister som drivit igenom frågor som lett till att kvinnor fått utbilda sig, rösta, skilja sig etc. De har slitit som djur, betalat med sin frihet, sin status och all sin tid för att göra en förändring i den snedvridna bild på kvinnor som dominerat historien. Kvinnor har setts som mindre viktiga, svagsinnade, dugliga endast till hemarbete eller barnafödande. Många av dessa förtjänar din och min djupa respekt. För det är inte vi och "de våra" som stått på barrikaderna.
-Du kallar dig militant jämställdhetsivrare och du säger att du är väldigt för delad föräldraförsäkring, men folk ska välja själv. Du säger att du tycker att om kvinnan vill att mannen ska vara hemma får hon säga det. Om hon inte kan prata med sin kille, ska hon byta kille. Du säger att det bara är att titta på samhället. Vem är hemma med barnen, jo kvinnor, av ekonomiska skäl och för att dom vill vara hemma med sina barn.
Sina barn? Men du då, vill inte du vara hemma med dina barn Paulo? Vill inte du på nära håll se dina barn växa och utvecklas, vill inte du att dom ska bli "pappiga" i perioder och känna sig lika trygga med dig som med sin mamma? Vill inte du känna att du har koll på allt, precis allt, som rör dina egna barn och att du skulle kunna klara av att vara själv med dom en vecka om det behövdes? Att du vet om dom har gympa på tisdag, vilken storlek dom har på fötterna eller blöjorna, vilka salvor som ska smörjas var och vad man behöver packa om man ska bort en helg? Varför har inte du valt att vara hemma, du som HAR ekonomiska möjligheter. Pekar inte det på att problemet sitter lite djupare rotat?
-Du säger att dom första sex månaderna då ska mamman vara hemma, för då ska man amma.
Men om man inte kan amma då? Eller om man adopterar ett barn, varför ser det i 99 procent av fallen likadant ut då också? Och varför vänder inte trenden per automatik i de fall där mamman faktiskt tjänar lika mycket som, eller mer än pappan?
Jag märker att vi har väldigt olika politisk uppfattning du och jag Paulo. Jag märker att det är lite som skillnaden på finger- och tumvantar. I en fingervante får alla fingrar sitt eget space och kan röra sig fritt. Men lillfingret blir fort kallt och får lite/ingen hjälp för att bli varm igen. I en tumvante blir det svettigt och någon vill ha det kallare/varmare än någon annan, man får stå ut med den temperatur som är. Men fingrarna håller varandra varma, när någon fryser får den del av de andras värme och skillnaderna blir mindre.
Jag önskar att det vore männen som kämpade för kvinnorna, jag önskar att det vore de kristna som hållit i kampen för kvinnorna genom historien. Men det har kvinnorna fått göra själva. Liksom i slavarnas frihetskamp, eller i arbetarrörelsen. När man ser tillbaka historiskt kan man se att kampen för en grupp alltid börjar i just den förtryckta gruppen. Visst är det sorgligt!? Att när vi själva besitter makt av något slag så blir vi blinda för alla andra. Makten förblindar oss människor, vi är inte skapade för den tror jag. Jag försöker att se det, vilken makt jag besitter. I samhället är jag vit, på väg att bli högt utbildad, medel/övre medelklass. I min församling är jag dotter till församlingsledaren, människor vet vem jag är, dom lyssnar på mig. För många, många andra är det inte så. Jag vill se dom. Och jag önskar att fler män såg vilken makt dom faktiskt besitter, bara genom att vara män.
Jag önskar att istället för att slänga skit på en rörelse som faktiskt gjort det så många andra inte vågat, istället för att lägga sitt dyrbara statement på att uppvigla borde du stå i bräschen för att det ska bli en förändring! För en förändring behövs. Min man fick känna på det häromdagen. Han tog tag i mikrofonen på bussen och sa till resenärerna att i den här bussen säger ingen hora. Den som säger det får kliva ur bussen och gå.
För det är så samhället ser ut. Killarna skriker hora till tjejerna på bussen. Vet du Paulo, att vi fortfarande inte är klara med löneskillnaderna? Jag har just fått veta att när jag är färdig med mina dyra studier om tre år så kommer jag att tjäna i snitt 2000 kronor mindre i månaden, för samma arbete, jämfört med mina manliga kollegor. Det är inte på skoj. Vi är inte klara än, ens med det mest basala.
Det ligger ett system bakom det här, ett uråldrigt system som vi kan prata mer om en annan gång. Är det en slump att så många män blir erbjudna att "klättra på karriärstegen" just när det är dags för dom att vara föräldralediga? Att det alltid kommer något emellan, att det alltid passar bättre att kvinnan tar ut nästan all ledighet? Jag tror inte det.
Och låt mig bara säga att jag har människor runt mig som gjort på alla möjliga sätt, som jag respekterar. Och jag tror dessutom inte att kvinnor och män är exakt likadana, att alla skillnader beror på socialisering. Men innan dom åsikterna får mig att börja hetsa mot feminister och nedvärdera den kamp för kvinnor som pågår då ska det ha gått bra mycket längre i den "verkliga världen" än vad det gjort hittills.
Jag har en massa mer att prata med dig om Paulo, men nu måste jag laga mat till mina barn. Jag vill också poängtera att jag ju givetvis inte har "hela bilden" av dig och din familj via det som media förmedlar, men det som du ger uttryck för under de här 5 minuterna fungerar precis som du tänkt, det provocerar.
Now you can shoot me.
Frid E
2010-12-13
Önskelistspåfyllning.
Termosmugg (så jag kan dricka te i skolan om dagarna), elektrisk köksvåg (vår försvann i flytten), pyjamas i trikåtyg (tshirtmodell på överdelen, ej linne eller långärmat), hemstickade tjocksockar.
Den här ska vara bra, 179 kr på Clas Ohlson
Åsså var det bara 25000 kr i månaden i 25 år så var jag nog klar sen.
Den här ska vara bra, 179 kr på Clas Ohlson
Åsså var det bara 25000 kr i månaden i 25 år så var jag nog klar sen.
2010-12-09
Heute
Idag steg jag upp vid 6, pussade min man som var på väg ut genom dörren (ännu en Sundsvallresa) och satte igång med morgonens bestyr. Drog barnen i pulka till dagis, fick onda ögat eller iaf "onda vibben" av några dagisfröknar jag inte känner när jag kom 5 minuter sent till frukosten. (Värst var att jag verkligen var i tid, men var tvungen att vända tillbaka hem när jag kommit halvvägs och upptäckte att jag glömt ryggsäcken med tutte och snutte i hallen, suck) Gick upp till universitetet, svettig som en gris knövlade jag mig in på en toalett, borstade tänderna och sminkade mig och sen följde en familjeterapidag 8-16. Det är alldeles fantastiskt att läsa familjeterapi, det är vad jag längtat efter ända sedan jag började och det jag vill ägna min karriär åt. Gick lite tidigare, drog hem barnen i pulkan. Lagade hemgjord pyttipanna (det vill jag inte säga för att skryta med den hemlagade delen, eller jo, lite, men mest för att jag inte kan ställa mig bakom den ÄCKLIGA Felix-varianten, blä!) Smaskade frukt, pepparkakor och chokladkalendrar med barnen till efterrätt. Vips var det dags att kvällstvätta och natta barn. Och nu står jag här, trött som en gnu efter en intensiv men lagom vardagshärlig dag.
Jag bjur på både bedrövlig frisyr, påsar UNDER och kråkfötter KRING ögonen. Det är sömnbrist i kombination med 25-årsdagen som smyger sig på. Ack, ack, ack.
E
Jag bjur på både bedrövlig frisyr, påsar UNDER och kråkfötter KRING ögonen. Det är sömnbrist i kombination med 25-årsdagen som smyger sig på. Ack, ack, ack.
E
2010-12-05
Önskelista (önskerubrik)
Vår kompis Erik har skrivit ett tänkbart inlägg om julklappar. I våra familjer ger vi varandra hemgjorda klappar. På Ulandersidan har vi i år gjort det ännu enklare för oss och lottat varsin person, så man gör bara en klapp. Det är så skönt. Jag älskar att ge och få paket, så det är kul att inte ta bort det helt, men på den här nivån är det bara kul, inte ångest- och kravfyllt. Men något jag är bra på, det är att drömma och önska. Så här kommer min skamdyra drömönskelista till den stora dagen då jag fyller kvartal(jag önskar mig också alltid pennor, pyssel, strumpor, trosor, hemgjort, tyg, hårspännen, blommor osv och blir väldigt glad för ett kort eller sms, på riktigt) Nu så, nog med präktiga bortförklaringar:
Stringhylla/hyllor, gärna bättre begagnat
Fårskinnstofflor
Två svartvita kuddfodral ”Stockholm” IKEA
Extern hårddisk, smidig liten, gärna rosa
Två lackröda salt- och pepparkvarnar
En rulle ur Boråstapeters kollektion ”New classic” nr 2502
Pengar eller presentkort för att köpa kläder, Carlings, Åhléns (där det också finns en massa annat fint i inredningsväg jag önskar mig)
Sushi-porslin
Taklampan/kristallkronan Theresia, Åhléns
Blender att göra smoothie i
Taklampan Celine, Åhlens till vardagsrummet (den vi har nu har Julian pajat)
i.d. Bare Minerals foundation
Cover all mix pen, Make up store (den ljusaste)
E
Stringhylla/hyllor, gärna bättre begagnat
Fårskinnstofflor
Två svartvita kuddfodral ”Stockholm” IKEA
Extern hårddisk, smidig liten, gärna rosa
Två lackröda salt- och pepparkvarnar
En rulle ur Boråstapeters kollektion ”New classic” nr 2502
Pengar eller presentkort för att köpa kläder, Carlings, Åhléns (där det också finns en massa annat fint i inredningsväg jag önskar mig)
Sushi-porslin
Taklampan/kristallkronan Theresia, Åhléns
Blender att göra smoothie i
Taklampan Celine, Åhlens till vardagsrummet (den vi har nu har Julian pajat)
i.d. Bare Minerals foundation
Cover all mix pen, Make up store (den ljusaste)
E
Till Dig
"Guds gåva till dig är livet. Vad du gör med ditt liv är din gåva till Gud."
Gud, idag har jag tittat på "Bilar" för sjuttioelfte gången med yrvakna tidiga morgonbarn, jag har borstat deras tänder, bytt blöjor, torkat rumpor, smörjt in deras torra kinder. Jag har snusat i deras hår, sagt till dom att jag älskar dom, gett dom mat och varm mjölk. Jag har gjort mitt bästa för att fostra dom till fria, lyckliga människor med respekt för andra. Jag har misslyckats och sagt förlåt. Jag har varit stolt, stark, svag, trött. Jag har inte orkat så mycket mer. Jag kommer inte ihåg vad de pratade om i kyrkan, vilka sånger vi sjöng förutom Dagen är kommen. Jag tog min nattvard mellan hysterisk lek i söndagsskolan och varm korv med bröd i församlingsvåningen. Jag hann viska -Tack, sen drog livet vidare med mig. Nu har jag bäddat ner dom i deras sängar, och dom prövar mitt tålamod ännu en kväll. Jag ska göra mitt bästa för att avsluta deras dag på ett fint sätt.
Hoppas att det duger, Gud.
Älskar dig
E
Gud, idag har jag tittat på "Bilar" för sjuttioelfte gången med yrvakna tidiga morgonbarn, jag har borstat deras tänder, bytt blöjor, torkat rumpor, smörjt in deras torra kinder. Jag har snusat i deras hår, sagt till dom att jag älskar dom, gett dom mat och varm mjölk. Jag har gjort mitt bästa för att fostra dom till fria, lyckliga människor med respekt för andra. Jag har misslyckats och sagt förlåt. Jag har varit stolt, stark, svag, trött. Jag har inte orkat så mycket mer. Jag kommer inte ihåg vad de pratade om i kyrkan, vilka sånger vi sjöng förutom Dagen är kommen. Jag tog min nattvard mellan hysterisk lek i söndagsskolan och varm korv med bröd i församlingsvåningen. Jag hann viska -Tack, sen drog livet vidare med mig. Nu har jag bäddat ner dom i deras sängar, och dom prövar mitt tålamod ännu en kväll. Jag ska göra mitt bästa för att avsluta deras dag på ett fint sätt.
Hoppas att det duger, Gud.
Älskar dig
E
Bjur på lite bilder minsann...
Det har varit fasligt klent med bilder här på sistone, men idag bjur jag på ett gäng med tema vinter/jul. Mest för att jag blev så glad för att en gammal klasskompis hörde av sig, i rena lyckoruset fick jag ändan ur vagnen liksom. Enjoy!
Första snön kom, första snögubben kom till. Eller -Bugge! som Julian säger.
"Super-novorna" har packats fram, använts, tappats bort och saknats. Dom har fått sitt namn av Millan, och det har nåt med förra årets julkalender att göra.
Pepparkaksbak såklart. Fröken M bakade faktiskt i år, centimetertjocka fina gubbar. Prins J åt upp allt, ungefär som Joel.
Adventsstädningen gick inte alldeles smidigt...
Hoppas ni får en fin söndag! Det ska vi ha, först ska jag hänga den sista tvätten, sen ska vi klä oss fina och gå på gudstjänst, mormor Renée ska sjunga och morfar predikar. Sen blir det middag hos ovanstående och provsittning och nedkladdning av deras nya soffa. Och så har vi fått beställning på önskelistor, så det ska vi också ordna. Och så ska vi bråka mycket mindre än igår och sakna vår pappa Joel som kör ännu en IKEA-charter. Bäst att sätta fart.
E
Första snön kom, första snögubben kom till. Eller -Bugge! som Julian säger.
"Super-novorna" har packats fram, använts, tappats bort och saknats. Dom har fått sitt namn av Millan, och det har nåt med förra årets julkalender att göra.
Pepparkaksbak såklart. Fröken M bakade faktiskt i år, centimetertjocka fina gubbar. Prins J åt upp allt, ungefär som Joel.
Adventsstädningen gick inte alldeles smidigt...
Hoppas ni får en fin söndag! Det ska vi ha, först ska jag hänga den sista tvätten, sen ska vi klä oss fina och gå på gudstjänst, mormor Renée ska sjunga och morfar predikar. Sen blir det middag hos ovanstående och provsittning och nedkladdning av deras nya soffa. Och så har vi fått beställning på önskelistor, så det ska vi också ordna. Och så ska vi bråka mycket mindre än igår och sakna vår pappa Joel som kör ännu en IKEA-charter. Bäst att sätta fart.
E
2010-12-02
Dan före dopparedan (då jag doppas ner med huvudet före i en kokande kittel av skinkspad typ)
Sätter in lunchlådan med thaigryta och quinoa i mikron, drar på mig raggsockor och en av Joels gamla tröjor som påminner mig om när vi var nykära. Magen är uppsvälld, stress-aknen breder sakta ut sig över ansiktet. I morgon är det tenta mina vänner. Och jag längtar så mycket efter en tid i livet då man inte behöver prestera på det här sättet utan bara på alla dom andra. Nu har jag åtminstone börjat se ljuset i tunneln, och det är lite farligt för mig. Jag ser så sjukt mycket fram emot när tentan ska vara över att jag ibland slarvar vid själva tentaskrivandet, för att liksom få komma ut i min frihet. Jaja, nu är maten varm för längesen. Wish me luck!
Some of it, byråkrati, genus och kommunikation, lärande i organisationer, kultur, implementering, en ny syn på genus i organisationer, klassisk organisationsteori jämfört med institutionell teori, ledarskap...Sugna!!?
Vacker som en dag och en aning nära galenskapens brant. Har åtminstone duschat.
E
Some of it, byråkrati, genus och kommunikation, lärande i organisationer, kultur, implementering, en ny syn på genus i organisationer, klassisk organisationsteori jämfört med institutionell teori, ledarskap...Sugna!!?
Vacker som en dag och en aning nära galenskapens brant. Har åtminstone duschat.
E
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
