Fröken M låtsades att jag och Joel var mjölk och att hon drack upp oss vid frukostbordet (vi tror att det här är normalt treåringsbeteende). När jag frågade vad hon skulle göra om vi inte var här hade hon lite väl mycket svar på tal, som om hon tänkt på det en hel del. Hon skulle spela på våra datorer, gå och lägga sig själv och gå upp hela tiden och, inte minst viktigt, bestämma över Julian. Hon blev riktigt peppad så vi släppte ämnet rätt snabbt.
Hon har lärt sig klockan också, och spelat sitt första dataspel hur lätt som helst. Hjälp.
E
2010-12-30
2010-12-27
Vi håller mest på med sånt här just nu
24/12 Julafton
25/12 Svärföräldrar ankommer med lill-faster och paket
26/12 Julafton igen med Sundholm Sr
27/12 Storasyster J 29
28/12 Barnkalas prins J och lilla O
29/12 Joel 27, Julian 2
30/12 Storebror J 31, Mamma&Pappa 32årig bröllopsdag
31/12 Nyårsafton
2/1 Moi 25
Mamma och Pappa har gett oss alla pippförbud i mars...
E
2010-12-23
Kärleken till Norrland
I love täckbyxor och tjockjacka! Här har man yrt runt på kvällskvisten, ut och in i affärer, ut och in hos folk och inte en kotte vet att man har skitiga pyjamasbyxor och fritt hängande slängande brön. Jag tycker att det är traditionsenligt att helt och hållet sunka ner sig inför den stora juletvagningen. Därför har jag jobbat hårt på det i ett par dagar nu, kamoflerad av mina kära täckisar. Alla har det här, man överlever inte utan. Och hur användbart är det inte vid dagislämning? Fort gör man i ordning barnen, iväg med dubbelpulkan, svettas, lämna av dom åsså hem och duscha innan det bär av för en annan.
Norrland. Västerbotten. Umeå. Täckbyxor. Love. Vintern är precis som jag och min kära vill ha den. Jättekall, jättesnöig, krispig och vacker. Man bor på bästa stället gott folk, det gör man.
Nu är det ju faktiskt dan före dopparedan, vad spännande!
E
Norrland. Västerbotten. Umeå. Täckbyxor. Love. Vintern är precis som jag och min kära vill ha den. Jättekall, jättesnöig, krispig och vacker. Man bor på bästa stället gott folk, det gör man.
Nu är det ju faktiskt dan före dopparedan, vad spännande!
E
2010-12-22
2010-12-21
Just nu
bakar jag kanske världens onyttigaste och godaste kakor. Dom är snickersaktiga men jag kallar dom Annkakor för det sa man hemma hos Iréne, min barndomsvän och granne. Hos Iréne fick man Annkakor varje jul. Jag tyckte så mycket om dom att jag började önska mig ett fat i julklapp, men det var inte lätt att få ha dom ifred i en familj på 6 pers.
Hur som, nu bor jag inte längre på Löwenborgsväg 5 och hon på nr 6 så nu bakar jag dom själv. Och dom är inte krångliga alls, man behöver inte ens en ugn.
Annkakor
2 dl sirap
1 dl socker
1 burk jordnötssmör utan bitar
Smält långsamt i kastrull, när det blivit en
gegga blanda i:
1 tsk vaniljsocker
1 dl kokosflingor
10 dl Rice Crispies
Smörj en ugnsform med lite matolja,
bred ut blandningen medan den är varm.
Smält 200 g ljus blockchoklad och bred över.
In i kylen några timmar, skär små rutor.
Smaklig spis!
E
Hur som, nu bor jag inte längre på Löwenborgsväg 5 och hon på nr 6 så nu bakar jag dom själv. Och dom är inte krångliga alls, man behöver inte ens en ugn.
Annkakor
2 dl sirap
1 dl socker
1 burk jordnötssmör utan bitar
Smält långsamt i kastrull, när det blivit en
gegga blanda i:
1 tsk vaniljsocker
1 dl kokosflingor
10 dl Rice Crispies
Smörj en ugnsform med lite matolja,
bred ut blandningen medan den är varm.
Smält 200 g ljus blockchoklad och bred över.
In i kylen några timmar, skär små rutor.
Smaklig spis!
E
2010-12-17
Vet ni vad!?!
JAG KLARADE TENTAN! Pris ske Gud, vilken nåd att slippa organisationspsykologiböckerna i mellandagarna! Dessutom har vi fått tillbaka på skatten för företaget så julen är nu officiellt räddad. Så underbart! Förutom detta har vi just kommit hem från julavslutning med hemgruppen, det var knytisjulbord och godisbord, i morgon ska vi på frukostkalas för en fin 2-åring och på kvällen blir det flott julbord värre med J&J på Skeppsviks herrgård och, nästan bäst av allt: barnvakt med övernattning = ligga ensam bredvid Joel och sova uuuuut. Vilken start på helgen, det kanske blir jul här ändå!
Tack och (jule)bock!
E
Tack och (jule)bock!
E
2010-12-16
Dunk, dunk, dunk, dunk...
Är hemma med skallen idag. Den säger att den är överansträngd av familjeterapi, feministdiskussion och stress. Den dunkar för att påvisa allvaret så jag lyssnar. Ska luncha med mamma, det blir ett bra sätt att komma ur Joels sexiga långkalsonger och tvätta håret.
Tack för era kloka tankar i ovannämnda diskussion, från olika håll. Känner mig rik på mångfald bland vänner, bloggläsare och familj, röd och gul och vit och svart...
Är skyldig Paolo ännu en ursäkt btw för han stavar ju med o i mitten, inte u, urschmäkta! När man håller saker inom sig kan dom lätt förvandlas till en hård, arg klump. Lufta är bättre, i de allra flesta fall. Jag passar inte riktigt in någonstans med min blandning av värderingar och åsikter. Jag passar bara här, innesluten under hans vingar. Vilken himla tur att det är nog.
Happy thursday!
E
Tack för era kloka tankar i ovannämnda diskussion, från olika håll. Känner mig rik på mångfald bland vänner, bloggläsare och familj, röd och gul och vit och svart...
Är skyldig Paolo ännu en ursäkt btw för han stavar ju med o i mitten, inte u, urschmäkta! När man håller saker inom sig kan dom lätt förvandlas till en hård, arg klump. Lufta är bättre, i de allra flesta fall. Jag passar inte riktigt in någonstans med min blandning av värderingar och åsikter. Jag passar bara här, innesluten under hans vingar. Vilken himla tur att det är nog.
Happy thursday!
E
2010-12-15
Detta skulle vara en kommentar men blev för långt
Vilken feedback på föregående inlägg, vad roligt!
Vad är feminism? Vad är en feminist? Jag tror att det delvis är här skon klämmer. Det finns ingen regelbok, inga stadgar, inget svar som alla enats kring. Du kan inte vara medlem eller bli avstängd om du sköter dig dåligt. Och där finns det en utmärkt grogrund för missförstånd. Speciellt om man vill missförstå, kanske för att det är obekvämt, skrämmande, läskigt. Om man känner sig anklagad, hotad. Om någon/en grupp säger att ”män är djur” i feminismens namn, gör detta det påståendet till en del av feminismen? Det man ställer sig bakom när man kallar sig feminist? För mig verkar det lite absurt. Att baserat på en viss extrem riktning inom feminismen såga dess grundtanke genom att kalla sig militant antifeminist känns lite drastiskt. Och tyvärr har jag inte heller sett många av dom som ”aktivt väljer att inte kalla sig feminister” göra något för att förändra det läge som råder.
Paulo kallar sig militant antifeminist, det är oerhört starka ord han tar i sin mun, speciellt med tanke på att han av många anses som den manligaste av de manliga. En massa tonårspojkar ser upp till honom och identifierar sig med det han säger. Paulo har världens chans att uttrycka hur tragiskt det är att så många tonårstjejer någon gång blivit kallade hora, känt sig sexuellt kränkta, hur viktigt det är att killar börjar se på tjejer med respekt osv. Istället får han dagens feminister att framstå som något katten släpat in. I de ord vi använder ligger stora hemligheter gömda, i det han säger finns så mycket av grundproblemet inbakat. Han bekräftar bilden av mannen som dominant och överlägsen kvinnan genom att bl.a tala för kvinnor som grupp och påstå att kvinnor vill vara hemma med sina barn, att man ska amma de första sex månaderna, att han har rätt (jo han säger det rakt ut faktiskt) osv. Han avbryter den kvinna som intervjuar honom och beter sig, enligt mig, oförskämt när hon uttrycker att hon inte vill tala om sig själv personligen och anklagar henne för att tycka som hon gör eftersom att alla andra på SVT också tycker så. Man kan tycka att jag hakat upp mig på ord och missar hela hans poäng. Tro mig, jag hör, jag förstår. Men jag kan inte undgå att se hur hans insats i radion bekräftar en del av den problematik som är på agendan.
Feminismens grundtanke är, rätta mig om jag har fel, ungefär såhär: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det är inte så, det finns skillnader och det behövs åtgärder utöver individuella sådana för att komma till bukt med dessa. Är vi överens om definitionen kan ni härmed kalla mig feminist. Men helst av allt kallar jag mig kristen, där ryms den tanken också tycker jag. Den ryms också i min syn på att Gud skapat oss till kvinna och man av en anledning, att det finns en tanke med att han inte bara gjorde en sorts människa som kunde befrukta sig själv.
Bilden av de arga, skrikande kvinnorna på barrikaderna, som bränner sina bh:ar och sparar ut sitt kroppshår ligger i bakhuvudet på många. Jag tror överlag inte på den typen av aktioner, aggressivitet och extremism verkar vara en dålig metod att komma någonvart med sina åsikter. Men vågar vi ställa oss frågan, innan vi skrattar åt dom och sågar dom vid fotknölarna, varför är ni så arga? Varför känner ni att ni måste bränna era bh:ar och sluta raka era ben? Vad har väckt er frustration, varför har det inte räckt med att ni sagt ifrån då ni blivit illa bemötta på er arbetsplats och då har folk respekterat det?
Jag är långt ifrån i linje med allt som gjorts och görs i feminismens namn, men eftersom jag fortfarande ser att problemen är så stora, att det som sagt inte ens är så att vi lyckats med målet lika lön för lika arbete tänker jag att istället för att kasta skit åt det håll där man iaf aktivt gör något är det snarare dags att kavla upp ärmarna, ta varandra i handen och göra något åt saken. Oavsett politisk färg. Oavsett om man vill kalla sig feminist eller inte. Och tänk om Paulo ville gå i bräschen, DET hade varit något det!
E
Vad är feminism? Vad är en feminist? Jag tror att det delvis är här skon klämmer. Det finns ingen regelbok, inga stadgar, inget svar som alla enats kring. Du kan inte vara medlem eller bli avstängd om du sköter dig dåligt. Och där finns det en utmärkt grogrund för missförstånd. Speciellt om man vill missförstå, kanske för att det är obekvämt, skrämmande, läskigt. Om man känner sig anklagad, hotad. Om någon/en grupp säger att ”män är djur” i feminismens namn, gör detta det påståendet till en del av feminismen? Det man ställer sig bakom när man kallar sig feminist? För mig verkar det lite absurt. Att baserat på en viss extrem riktning inom feminismen såga dess grundtanke genom att kalla sig militant antifeminist känns lite drastiskt. Och tyvärr har jag inte heller sett många av dom som ”aktivt väljer att inte kalla sig feminister” göra något för att förändra det läge som råder.
Paulo kallar sig militant antifeminist, det är oerhört starka ord han tar i sin mun, speciellt med tanke på att han av många anses som den manligaste av de manliga. En massa tonårspojkar ser upp till honom och identifierar sig med det han säger. Paulo har världens chans att uttrycka hur tragiskt det är att så många tonårstjejer någon gång blivit kallade hora, känt sig sexuellt kränkta, hur viktigt det är att killar börjar se på tjejer med respekt osv. Istället får han dagens feminister att framstå som något katten släpat in. I de ord vi använder ligger stora hemligheter gömda, i det han säger finns så mycket av grundproblemet inbakat. Han bekräftar bilden av mannen som dominant och överlägsen kvinnan genom att bl.a tala för kvinnor som grupp och påstå att kvinnor vill vara hemma med sina barn, att man ska amma de första sex månaderna, att han har rätt (jo han säger det rakt ut faktiskt) osv. Han avbryter den kvinna som intervjuar honom och beter sig, enligt mig, oförskämt när hon uttrycker att hon inte vill tala om sig själv personligen och anklagar henne för att tycka som hon gör eftersom att alla andra på SVT också tycker så. Man kan tycka att jag hakat upp mig på ord och missar hela hans poäng. Tro mig, jag hör, jag förstår. Men jag kan inte undgå att se hur hans insats i radion bekräftar en del av den problematik som är på agendan.
Feminismens grundtanke är, rätta mig om jag har fel, ungefär såhär: Kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det är inte så, det finns skillnader och det behövs åtgärder utöver individuella sådana för att komma till bukt med dessa. Är vi överens om definitionen kan ni härmed kalla mig feminist. Men helst av allt kallar jag mig kristen, där ryms den tanken också tycker jag. Den ryms också i min syn på att Gud skapat oss till kvinna och man av en anledning, att det finns en tanke med att han inte bara gjorde en sorts människa som kunde befrukta sig själv.
Bilden av de arga, skrikande kvinnorna på barrikaderna, som bränner sina bh:ar och sparar ut sitt kroppshår ligger i bakhuvudet på många. Jag tror överlag inte på den typen av aktioner, aggressivitet och extremism verkar vara en dålig metod att komma någonvart med sina åsikter. Men vågar vi ställa oss frågan, innan vi skrattar åt dom och sågar dom vid fotknölarna, varför är ni så arga? Varför känner ni att ni måste bränna era bh:ar och sluta raka era ben? Vad har väckt er frustration, varför har det inte räckt med att ni sagt ifrån då ni blivit illa bemötta på er arbetsplats och då har folk respekterat det?
Jag är långt ifrån i linje med allt som gjorts och görs i feminismens namn, men eftersom jag fortfarande ser att problemen är så stora, att det som sagt inte ens är så att vi lyckats med målet lika lön för lika arbete tänker jag att istället för att kasta skit åt det håll där man iaf aktivt gör något är det snarare dags att kavla upp ärmarna, ta varandra i handen och göra något åt saken. Oavsett politisk färg. Oavsett om man vill kalla sig feminist eller inte. Och tänk om Paulo ville gå i bräschen, DET hade varit något det!
E
2010-12-14
Till Paulo
Först och främst: Förlåt Paulo att jag kallade dig pucko på facebook. På riktigt. Jag ångrade mig direkt. Du är inget pucko, du är skapad och älskad av Gud och jag skulle aldrig kalla dig pucko om du satt här bredvid mig, alltså borde jag inte göra det på internet heller. Förlåt.
Du pratar om feminism i radio. Du är en stor förebild. Vad du säger och hur du uttrycker dig får stora konsekvenser för många unga killar och tjejer. Du har ett stort ansvar. Jag har inte alls lika många som påverkas av hur jag uttrycker mig men jag har också ett stort ansvar. Så jag ska försöka att 1. Ta det ansvaret, inte vara passiv, inte vara feg. 2. Väga mina ord. Oftast tar jag Joel till hjälp, han läser igenom och kan hjälpa mig se om jag är för hård, för personlig osv.
Kan vi prata lite om det du uttrycker i dom här 5 minuterna i radio.
Jag håller med dig om att vi i många sammanhang bara pratar med folk av samma åsikt. Vi blir genomsyrade av t.ex. universitetsmiljön och ser inte hur verkligheten ser ut. Jag håller med om att det är farligt och att det är viktigt att alla åsikter får föras fram.
Jag är inte heller övertygad om att en total kvotering av föräldraförsäkringen är lösningen på problemet att pappor inte är hemma med sina barn. När prins J var bebis var Joel hemma mer än jag och det hade blivit krångligt om vi inte kunnat justera dom få månader det gällde. Då är jag visserligen också medveten om att vi är ett extremt undantagsfall, det händer nästan inte att man delar så, men ändå.
-Du kallar dig en militant motståndare till feminism.
Vad menar du då? Det är till stor del de kvinnor och män som kallat sig feminister som drivit igenom frågor som lett till att kvinnor fått utbilda sig, rösta, skilja sig etc. De har slitit som djur, betalat med sin frihet, sin status och all sin tid för att göra en förändring i den snedvridna bild på kvinnor som dominerat historien. Kvinnor har setts som mindre viktiga, svagsinnade, dugliga endast till hemarbete eller barnafödande. Många av dessa förtjänar din och min djupa respekt. För det är inte vi och "de våra" som stått på barrikaderna.
-Du kallar dig militant jämställdhetsivrare och du säger att du är väldigt för delad föräldraförsäkring, men folk ska välja själv. Du säger att du tycker att om kvinnan vill att mannen ska vara hemma får hon säga det. Om hon inte kan prata med sin kille, ska hon byta kille. Du säger att det bara är att titta på samhället. Vem är hemma med barnen, jo kvinnor, av ekonomiska skäl och för att dom vill vara hemma med sina barn.
Sina barn? Men du då, vill inte du vara hemma med dina barn Paulo? Vill inte du på nära håll se dina barn växa och utvecklas, vill inte du att dom ska bli "pappiga" i perioder och känna sig lika trygga med dig som med sin mamma? Vill inte du känna att du har koll på allt, precis allt, som rör dina egna barn och att du skulle kunna klara av att vara själv med dom en vecka om det behövdes? Att du vet om dom har gympa på tisdag, vilken storlek dom har på fötterna eller blöjorna, vilka salvor som ska smörjas var och vad man behöver packa om man ska bort en helg? Varför har inte du valt att vara hemma, du som HAR ekonomiska möjligheter. Pekar inte det på att problemet sitter lite djupare rotat?
-Du säger att dom första sex månaderna då ska mamman vara hemma, för då ska man amma.
Men om man inte kan amma då? Eller om man adopterar ett barn, varför ser det i 99 procent av fallen likadant ut då också? Och varför vänder inte trenden per automatik i de fall där mamman faktiskt tjänar lika mycket som, eller mer än pappan?
Jag märker att vi har väldigt olika politisk uppfattning du och jag Paulo. Jag märker att det är lite som skillnaden på finger- och tumvantar. I en fingervante får alla fingrar sitt eget space och kan röra sig fritt. Men lillfingret blir fort kallt och får lite/ingen hjälp för att bli varm igen. I en tumvante blir det svettigt och någon vill ha det kallare/varmare än någon annan, man får stå ut med den temperatur som är. Men fingrarna håller varandra varma, när någon fryser får den del av de andras värme och skillnaderna blir mindre.
Jag önskar att det vore männen som kämpade för kvinnorna, jag önskar att det vore de kristna som hållit i kampen för kvinnorna genom historien. Men det har kvinnorna fått göra själva. Liksom i slavarnas frihetskamp, eller i arbetarrörelsen. När man ser tillbaka historiskt kan man se att kampen för en grupp alltid börjar i just den förtryckta gruppen. Visst är det sorgligt!? Att när vi själva besitter makt av något slag så blir vi blinda för alla andra. Makten förblindar oss människor, vi är inte skapade för den tror jag. Jag försöker att se det, vilken makt jag besitter. I samhället är jag vit, på väg att bli högt utbildad, medel/övre medelklass. I min församling är jag dotter till församlingsledaren, människor vet vem jag är, dom lyssnar på mig. För många, många andra är det inte så. Jag vill se dom. Och jag önskar att fler män såg vilken makt dom faktiskt besitter, bara genom att vara män.
Jag önskar att istället för att slänga skit på en rörelse som faktiskt gjort det så många andra inte vågat, istället för att lägga sitt dyrbara statement på att uppvigla borde du stå i bräschen för att det ska bli en förändring! För en förändring behövs. Min man fick känna på det häromdagen. Han tog tag i mikrofonen på bussen och sa till resenärerna att i den här bussen säger ingen hora. Den som säger det får kliva ur bussen och gå.
För det är så samhället ser ut. Killarna skriker hora till tjejerna på bussen. Vet du Paulo, att vi fortfarande inte är klara med löneskillnaderna? Jag har just fått veta att när jag är färdig med mina dyra studier om tre år så kommer jag att tjäna i snitt 2000 kronor mindre i månaden, för samma arbete, jämfört med mina manliga kollegor. Det är inte på skoj. Vi är inte klara än, ens med det mest basala.
Det ligger ett system bakom det här, ett uråldrigt system som vi kan prata mer om en annan gång. Är det en slump att så många män blir erbjudna att "klättra på karriärstegen" just när det är dags för dom att vara föräldralediga? Att det alltid kommer något emellan, att det alltid passar bättre att kvinnan tar ut nästan all ledighet? Jag tror inte det.
Och låt mig bara säga att jag har människor runt mig som gjort på alla möjliga sätt, som jag respekterar. Och jag tror dessutom inte att kvinnor och män är exakt likadana, att alla skillnader beror på socialisering. Men innan dom åsikterna får mig att börja hetsa mot feminister och nedvärdera den kamp för kvinnor som pågår då ska det ha gått bra mycket längre i den "verkliga världen" än vad det gjort hittills.
Jag har en massa mer att prata med dig om Paulo, men nu måste jag laga mat till mina barn. Jag vill också poängtera att jag ju givetvis inte har "hela bilden" av dig och din familj via det som media förmedlar, men det som du ger uttryck för under de här 5 minuterna fungerar precis som du tänkt, det provocerar.
Now you can shoot me.
Frid E
Du pratar om feminism i radio. Du är en stor förebild. Vad du säger och hur du uttrycker dig får stora konsekvenser för många unga killar och tjejer. Du har ett stort ansvar. Jag har inte alls lika många som påverkas av hur jag uttrycker mig men jag har också ett stort ansvar. Så jag ska försöka att 1. Ta det ansvaret, inte vara passiv, inte vara feg. 2. Väga mina ord. Oftast tar jag Joel till hjälp, han läser igenom och kan hjälpa mig se om jag är för hård, för personlig osv.
Kan vi prata lite om det du uttrycker i dom här 5 minuterna i radio.
Jag håller med dig om att vi i många sammanhang bara pratar med folk av samma åsikt. Vi blir genomsyrade av t.ex. universitetsmiljön och ser inte hur verkligheten ser ut. Jag håller med om att det är farligt och att det är viktigt att alla åsikter får föras fram.
Jag är inte heller övertygad om att en total kvotering av föräldraförsäkringen är lösningen på problemet att pappor inte är hemma med sina barn. När prins J var bebis var Joel hemma mer än jag och det hade blivit krångligt om vi inte kunnat justera dom få månader det gällde. Då är jag visserligen också medveten om att vi är ett extremt undantagsfall, det händer nästan inte att man delar så, men ändå.
-Du kallar dig en militant motståndare till feminism.
Vad menar du då? Det är till stor del de kvinnor och män som kallat sig feminister som drivit igenom frågor som lett till att kvinnor fått utbilda sig, rösta, skilja sig etc. De har slitit som djur, betalat med sin frihet, sin status och all sin tid för att göra en förändring i den snedvridna bild på kvinnor som dominerat historien. Kvinnor har setts som mindre viktiga, svagsinnade, dugliga endast till hemarbete eller barnafödande. Många av dessa förtjänar din och min djupa respekt. För det är inte vi och "de våra" som stått på barrikaderna.
-Du kallar dig militant jämställdhetsivrare och du säger att du är väldigt för delad föräldraförsäkring, men folk ska välja själv. Du säger att du tycker att om kvinnan vill att mannen ska vara hemma får hon säga det. Om hon inte kan prata med sin kille, ska hon byta kille. Du säger att det bara är att titta på samhället. Vem är hemma med barnen, jo kvinnor, av ekonomiska skäl och för att dom vill vara hemma med sina barn.
Sina barn? Men du då, vill inte du vara hemma med dina barn Paulo? Vill inte du på nära håll se dina barn växa och utvecklas, vill inte du att dom ska bli "pappiga" i perioder och känna sig lika trygga med dig som med sin mamma? Vill inte du känna att du har koll på allt, precis allt, som rör dina egna barn och att du skulle kunna klara av att vara själv med dom en vecka om det behövdes? Att du vet om dom har gympa på tisdag, vilken storlek dom har på fötterna eller blöjorna, vilka salvor som ska smörjas var och vad man behöver packa om man ska bort en helg? Varför har inte du valt att vara hemma, du som HAR ekonomiska möjligheter. Pekar inte det på att problemet sitter lite djupare rotat?
-Du säger att dom första sex månaderna då ska mamman vara hemma, för då ska man amma.
Men om man inte kan amma då? Eller om man adopterar ett barn, varför ser det i 99 procent av fallen likadant ut då också? Och varför vänder inte trenden per automatik i de fall där mamman faktiskt tjänar lika mycket som, eller mer än pappan?
Jag märker att vi har väldigt olika politisk uppfattning du och jag Paulo. Jag märker att det är lite som skillnaden på finger- och tumvantar. I en fingervante får alla fingrar sitt eget space och kan röra sig fritt. Men lillfingret blir fort kallt och får lite/ingen hjälp för att bli varm igen. I en tumvante blir det svettigt och någon vill ha det kallare/varmare än någon annan, man får stå ut med den temperatur som är. Men fingrarna håller varandra varma, när någon fryser får den del av de andras värme och skillnaderna blir mindre.
Jag önskar att det vore männen som kämpade för kvinnorna, jag önskar att det vore de kristna som hållit i kampen för kvinnorna genom historien. Men det har kvinnorna fått göra själva. Liksom i slavarnas frihetskamp, eller i arbetarrörelsen. När man ser tillbaka historiskt kan man se att kampen för en grupp alltid börjar i just den förtryckta gruppen. Visst är det sorgligt!? Att när vi själva besitter makt av något slag så blir vi blinda för alla andra. Makten förblindar oss människor, vi är inte skapade för den tror jag. Jag försöker att se det, vilken makt jag besitter. I samhället är jag vit, på väg att bli högt utbildad, medel/övre medelklass. I min församling är jag dotter till församlingsledaren, människor vet vem jag är, dom lyssnar på mig. För många, många andra är det inte så. Jag vill se dom. Och jag önskar att fler män såg vilken makt dom faktiskt besitter, bara genom att vara män.
Jag önskar att istället för att slänga skit på en rörelse som faktiskt gjort det så många andra inte vågat, istället för att lägga sitt dyrbara statement på att uppvigla borde du stå i bräschen för att det ska bli en förändring! För en förändring behövs. Min man fick känna på det häromdagen. Han tog tag i mikrofonen på bussen och sa till resenärerna att i den här bussen säger ingen hora. Den som säger det får kliva ur bussen och gå.
För det är så samhället ser ut. Killarna skriker hora till tjejerna på bussen. Vet du Paulo, att vi fortfarande inte är klara med löneskillnaderna? Jag har just fått veta att när jag är färdig med mina dyra studier om tre år så kommer jag att tjäna i snitt 2000 kronor mindre i månaden, för samma arbete, jämfört med mina manliga kollegor. Det är inte på skoj. Vi är inte klara än, ens med det mest basala.
Det ligger ett system bakom det här, ett uråldrigt system som vi kan prata mer om en annan gång. Är det en slump att så många män blir erbjudna att "klättra på karriärstegen" just när det är dags för dom att vara föräldralediga? Att det alltid kommer något emellan, att det alltid passar bättre att kvinnan tar ut nästan all ledighet? Jag tror inte det.
Och låt mig bara säga att jag har människor runt mig som gjort på alla möjliga sätt, som jag respekterar. Och jag tror dessutom inte att kvinnor och män är exakt likadana, att alla skillnader beror på socialisering. Men innan dom åsikterna får mig att börja hetsa mot feminister och nedvärdera den kamp för kvinnor som pågår då ska det ha gått bra mycket längre i den "verkliga världen" än vad det gjort hittills.
Jag har en massa mer att prata med dig om Paulo, men nu måste jag laga mat till mina barn. Jag vill också poängtera att jag ju givetvis inte har "hela bilden" av dig och din familj via det som media förmedlar, men det som du ger uttryck för under de här 5 minuterna fungerar precis som du tänkt, det provocerar.
Now you can shoot me.
Frid E
2010-12-13
Önskelistspåfyllning.
Termosmugg (så jag kan dricka te i skolan om dagarna), elektrisk köksvåg (vår försvann i flytten), pyjamas i trikåtyg (tshirtmodell på överdelen, ej linne eller långärmat), hemstickade tjocksockar.
Den här ska vara bra, 179 kr på Clas Ohlson
Åsså var det bara 25000 kr i månaden i 25 år så var jag nog klar sen.
Den här ska vara bra, 179 kr på Clas Ohlson
Åsså var det bara 25000 kr i månaden i 25 år så var jag nog klar sen.
2010-12-09
Heute
Idag steg jag upp vid 6, pussade min man som var på väg ut genom dörren (ännu en Sundsvallresa) och satte igång med morgonens bestyr. Drog barnen i pulka till dagis, fick onda ögat eller iaf "onda vibben" av några dagisfröknar jag inte känner när jag kom 5 minuter sent till frukosten. (Värst var att jag verkligen var i tid, men var tvungen att vända tillbaka hem när jag kommit halvvägs och upptäckte att jag glömt ryggsäcken med tutte och snutte i hallen, suck) Gick upp till universitetet, svettig som en gris knövlade jag mig in på en toalett, borstade tänderna och sminkade mig och sen följde en familjeterapidag 8-16. Det är alldeles fantastiskt att läsa familjeterapi, det är vad jag längtat efter ända sedan jag började och det jag vill ägna min karriär åt. Gick lite tidigare, drog hem barnen i pulkan. Lagade hemgjord pyttipanna (det vill jag inte säga för att skryta med den hemlagade delen, eller jo, lite, men mest för att jag inte kan ställa mig bakom den ÄCKLIGA Felix-varianten, blä!) Smaskade frukt, pepparkakor och chokladkalendrar med barnen till efterrätt. Vips var det dags att kvällstvätta och natta barn. Och nu står jag här, trött som en gnu efter en intensiv men lagom vardagshärlig dag.
Jag bjur på både bedrövlig frisyr, påsar UNDER och kråkfötter KRING ögonen. Det är sömnbrist i kombination med 25-årsdagen som smyger sig på. Ack, ack, ack.
E
Jag bjur på både bedrövlig frisyr, påsar UNDER och kråkfötter KRING ögonen. Det är sömnbrist i kombination med 25-årsdagen som smyger sig på. Ack, ack, ack.
E
2010-12-05
Önskelista (önskerubrik)
Vår kompis Erik har skrivit ett tänkbart inlägg om julklappar. I våra familjer ger vi varandra hemgjorda klappar. På Ulandersidan har vi i år gjort det ännu enklare för oss och lottat varsin person, så man gör bara en klapp. Det är så skönt. Jag älskar att ge och få paket, så det är kul att inte ta bort det helt, men på den här nivån är det bara kul, inte ångest- och kravfyllt. Men något jag är bra på, det är att drömma och önska. Så här kommer min skamdyra drömönskelista till den stora dagen då jag fyller kvartal(jag önskar mig också alltid pennor, pyssel, strumpor, trosor, hemgjort, tyg, hårspännen, blommor osv och blir väldigt glad för ett kort eller sms, på riktigt) Nu så, nog med präktiga bortförklaringar:
Stringhylla/hyllor, gärna bättre begagnat
Fårskinnstofflor
Två svartvita kuddfodral ”Stockholm” IKEA
Extern hårddisk, smidig liten, gärna rosa
Två lackröda salt- och pepparkvarnar
En rulle ur Boråstapeters kollektion ”New classic” nr 2502
Pengar eller presentkort för att köpa kläder, Carlings, Åhléns (där det också finns en massa annat fint i inredningsväg jag önskar mig)
Sushi-porslin
Taklampan/kristallkronan Theresia, Åhléns
Blender att göra smoothie i
Taklampan Celine, Åhlens till vardagsrummet (den vi har nu har Julian pajat)
i.d. Bare Minerals foundation
Cover all mix pen, Make up store (den ljusaste)
E
Stringhylla/hyllor, gärna bättre begagnat
Fårskinnstofflor
Två svartvita kuddfodral ”Stockholm” IKEA
Extern hårddisk, smidig liten, gärna rosa
Två lackröda salt- och pepparkvarnar
En rulle ur Boråstapeters kollektion ”New classic” nr 2502
Pengar eller presentkort för att köpa kläder, Carlings, Åhléns (där det också finns en massa annat fint i inredningsväg jag önskar mig)
Sushi-porslin
Taklampan/kristallkronan Theresia, Åhléns
Blender att göra smoothie i
Taklampan Celine, Åhlens till vardagsrummet (den vi har nu har Julian pajat)
i.d. Bare Minerals foundation
Cover all mix pen, Make up store (den ljusaste)
E
Till Dig
"Guds gåva till dig är livet. Vad du gör med ditt liv är din gåva till Gud."
Gud, idag har jag tittat på "Bilar" för sjuttioelfte gången med yrvakna tidiga morgonbarn, jag har borstat deras tänder, bytt blöjor, torkat rumpor, smörjt in deras torra kinder. Jag har snusat i deras hår, sagt till dom att jag älskar dom, gett dom mat och varm mjölk. Jag har gjort mitt bästa för att fostra dom till fria, lyckliga människor med respekt för andra. Jag har misslyckats och sagt förlåt. Jag har varit stolt, stark, svag, trött. Jag har inte orkat så mycket mer. Jag kommer inte ihåg vad de pratade om i kyrkan, vilka sånger vi sjöng förutom Dagen är kommen. Jag tog min nattvard mellan hysterisk lek i söndagsskolan och varm korv med bröd i församlingsvåningen. Jag hann viska -Tack, sen drog livet vidare med mig. Nu har jag bäddat ner dom i deras sängar, och dom prövar mitt tålamod ännu en kväll. Jag ska göra mitt bästa för att avsluta deras dag på ett fint sätt.
Hoppas att det duger, Gud.
Älskar dig
E
Gud, idag har jag tittat på "Bilar" för sjuttioelfte gången med yrvakna tidiga morgonbarn, jag har borstat deras tänder, bytt blöjor, torkat rumpor, smörjt in deras torra kinder. Jag har snusat i deras hår, sagt till dom att jag älskar dom, gett dom mat och varm mjölk. Jag har gjort mitt bästa för att fostra dom till fria, lyckliga människor med respekt för andra. Jag har misslyckats och sagt förlåt. Jag har varit stolt, stark, svag, trött. Jag har inte orkat så mycket mer. Jag kommer inte ihåg vad de pratade om i kyrkan, vilka sånger vi sjöng förutom Dagen är kommen. Jag tog min nattvard mellan hysterisk lek i söndagsskolan och varm korv med bröd i församlingsvåningen. Jag hann viska -Tack, sen drog livet vidare med mig. Nu har jag bäddat ner dom i deras sängar, och dom prövar mitt tålamod ännu en kväll. Jag ska göra mitt bästa för att avsluta deras dag på ett fint sätt.
Hoppas att det duger, Gud.
Älskar dig
E
Bjur på lite bilder minsann...
Det har varit fasligt klent med bilder här på sistone, men idag bjur jag på ett gäng med tema vinter/jul. Mest för att jag blev så glad för att en gammal klasskompis hörde av sig, i rena lyckoruset fick jag ändan ur vagnen liksom. Enjoy!
Första snön kom, första snögubben kom till. Eller -Bugge! som Julian säger.
"Super-novorna" har packats fram, använts, tappats bort och saknats. Dom har fått sitt namn av Millan, och det har nåt med förra årets julkalender att göra.
Pepparkaksbak såklart. Fröken M bakade faktiskt i år, centimetertjocka fina gubbar. Prins J åt upp allt, ungefär som Joel.
Adventsstädningen gick inte alldeles smidigt...
Hoppas ni får en fin söndag! Det ska vi ha, först ska jag hänga den sista tvätten, sen ska vi klä oss fina och gå på gudstjänst, mormor Renée ska sjunga och morfar predikar. Sen blir det middag hos ovanstående och provsittning och nedkladdning av deras nya soffa. Och så har vi fått beställning på önskelistor, så det ska vi också ordna. Och så ska vi bråka mycket mindre än igår och sakna vår pappa Joel som kör ännu en IKEA-charter. Bäst att sätta fart.
E
Första snön kom, första snögubben kom till. Eller -Bugge! som Julian säger.
"Super-novorna" har packats fram, använts, tappats bort och saknats. Dom har fått sitt namn av Millan, och det har nåt med förra årets julkalender att göra.
Pepparkaksbak såklart. Fröken M bakade faktiskt i år, centimetertjocka fina gubbar. Prins J åt upp allt, ungefär som Joel.
Adventsstädningen gick inte alldeles smidigt...
Hoppas ni får en fin söndag! Det ska vi ha, först ska jag hänga den sista tvätten, sen ska vi klä oss fina och gå på gudstjänst, mormor Renée ska sjunga och morfar predikar. Sen blir det middag hos ovanstående och provsittning och nedkladdning av deras nya soffa. Och så har vi fått beställning på önskelistor, så det ska vi också ordna. Och så ska vi bråka mycket mindre än igår och sakna vår pappa Joel som kör ännu en IKEA-charter. Bäst att sätta fart.
E
2010-12-02
Dan före dopparedan (då jag doppas ner med huvudet före i en kokande kittel av skinkspad typ)
Sätter in lunchlådan med thaigryta och quinoa i mikron, drar på mig raggsockor och en av Joels gamla tröjor som påminner mig om när vi var nykära. Magen är uppsvälld, stress-aknen breder sakta ut sig över ansiktet. I morgon är det tenta mina vänner. Och jag längtar så mycket efter en tid i livet då man inte behöver prestera på det här sättet utan bara på alla dom andra. Nu har jag åtminstone börjat se ljuset i tunneln, och det är lite farligt för mig. Jag ser så sjukt mycket fram emot när tentan ska vara över att jag ibland slarvar vid själva tentaskrivandet, för att liksom få komma ut i min frihet. Jaja, nu är maten varm för längesen. Wish me luck!
Some of it, byråkrati, genus och kommunikation, lärande i organisationer, kultur, implementering, en ny syn på genus i organisationer, klassisk organisationsteori jämfört med institutionell teori, ledarskap...Sugna!!?
Vacker som en dag och en aning nära galenskapens brant. Har åtminstone duschat.
E
Some of it, byråkrati, genus och kommunikation, lärande i organisationer, kultur, implementering, en ny syn på genus i organisationer, klassisk organisationsteori jämfört med institutionell teori, ledarskap...Sugna!!?
Vacker som en dag och en aning nära galenskapens brant. Har åtminstone duschat.
E
2010-11-26
Från datasalen i beteendevetarhuset
Universitetet har bestämt sig för att ta knäcken på oss så här inför jul. Och då har det inget med den trevliga sortens knäck att göra. Oj vad sugen jag blev nu.
Samtidigt som jag ska agera någon slags klok gruppledare för ett gäng studenter ska jag i racerfart plugga in det lilla nätta området organisationspsykologi på några få veckor. Vi snackar läsa om vartenda stycke 35 gånger för att man inte får in i huvudet vad som står. Vi snackar tråkigt (förlåt mamma, men det är faktiskt det, åtminstone det mesta)Idag skulle jag behöva en lång stund till att fundera på hur jag ska leverera en massa obekväma fakta om processen i vår grupp, men det hinner jag knappt tänka på innan jag ska sitta där och vara smart, på engelska dessutom.
På söndag är det dags för den traditionsenliga adventsknytisen hos Sundholms. Det här blir femte året vi kör. Varje advent sedan vi gifte oss och skapade ett hem tillsammans helt enkelt. Ett hem som vi bestämde att alla skulle ha känt sig välkomna till minst en gång varje år. Så: välkomna!
Nu mot lektionssalen. Implementering står på schemat. Blä!
Men FREDAG är det likaväl, hurra för det!
E
Samtidigt som jag ska agera någon slags klok gruppledare för ett gäng studenter ska jag i racerfart plugga in det lilla nätta området organisationspsykologi på några få veckor. Vi snackar läsa om vartenda stycke 35 gånger för att man inte får in i huvudet vad som står. Vi snackar tråkigt (förlåt mamma, men det är faktiskt det, åtminstone det mesta)Idag skulle jag behöva en lång stund till att fundera på hur jag ska leverera en massa obekväma fakta om processen i vår grupp, men det hinner jag knappt tänka på innan jag ska sitta där och vara smart, på engelska dessutom.
På söndag är det dags för den traditionsenliga adventsknytisen hos Sundholms. Det här blir femte året vi kör. Varje advent sedan vi gifte oss och skapade ett hem tillsammans helt enkelt. Ett hem som vi bestämde att alla skulle ha känt sig välkomna till minst en gång varje år. Så: välkomna!
Nu mot lektionssalen. Implementering står på schemat. Blä!
Men FREDAG är det likaväl, hurra för det!
E
2010-11-22
The Never Ending Table
Idag fick jag min 25årspresent av Joel, en månad och tralala i förskott. Han kom hem med tre meter rött tyg till en julduk. Och så något att sätta under. Mitt efterlängtade NORDEN-bord. Det tar aldrig slut, på bilden är det utan iläggsskivan. Här kan jag rymma hela min stora bullriga familj eller en himla massa vänner. Jag är så glad för mitt vackra bord. Jag har någon slags förkärlek till köksbord. Tror att det beror på att det varit hemmets hjärta i mitt barndomshem, och sedan även i vårt. Här samlas man, oavsett omständigheter. Här tar man beslut. Bråkar och skrattar, gråter och laddar batterierna. Och delar en väldig massa matupplevelser ihop, som ju hör till livets goda.
Det känns gediget mitt bord, det är gjort av björk och kommer hålla i en evighet. Det kommer bli fullt av hackmärken, tuschpenna-konst och repor. Det kommer slitas i takt med hur vår familj slits. Och så ska jag börja samla på udda pinnstolar att sitta på omkring, för pinnstolar är en annan kärlek jag har.
Tack älskling!
E
2010-11-21
Morgonstund
En hatar havregrynsgröt och visar detta tydligt genom att helt sonika vända upp och ner på tallriken med eländet. En älskar havregrynsgröt och föreslår att jag ju kan göra det till middag någon dag. En har ett tejpat ögonbryn (Tack doktor Viberg) efter ännu en olycka. En står just och gnällgråter här bredvid efter att lillebror släppt en stor skål på dennes tå. Idag sov dom till 7.30 och det var en dröm. Joel gick upp 05.47 och är på väg till Sundsvall med ett gäng glada IKEA-resenärer. En gång åkte jag på Ullaredscharter med min kompis Lotta, det var en sann upplevelse. Igår fick jag en kofta uppskickad av henne, den är vit och fin och luddar. Maffia-kvällen igår var strålande. Idag ska vi till kyrkan, det älskar Julian, för då får han ha sina finskor och "schjottan" (skjorta). Ibland leker han bebis, kryper och säger bara dä-dää. Nu ska jag hjälpa Milly att knäppa upp några halsband innan hon blir galen på mig. Hon har hotat med att jag annars inte får vara med och välja kläder (som om jag nånsin får det).
Glad söndag!
E
2010-11-20
Fördomar som stämmer om frikyrkofolk
Vi spelar mycket sällskapsspel, och leker, och spexar på varandras bröllop. Det kulminerar någonstans i tonåren då det bl.a. spelas enkla typer av rollspel. I kväll ska vi träffa vår hemgrupp för en riktig nostalgikväll. Det ska käkas godis och snacks tills det sprutar ur öronen på oss, och så blir det MAFFIA, en riktig frikyrkoklassiker. Jag är så bra på att ljuga så ni anar inte. Folk brukar bli förvånade, moahahaha!
E
E
2010-11-18
Norrländska visdomsord
Pissdagar måste ju också få leva och finnas till, precis som alla andra dagar. Fram för alla dagars lika värde. Sedan kan dom ju vara mer eller mindre roliga att ta sig igenom. Min kloke svåger kläckte dock detta citat idag: När man står med skit upp till hakan återstår bara en sak att göra -He e å sjung!
E
E
2010-11-16
Åh.
Nu har jag satt igång att baka kesobullar. Blir inte klar förrän alldeles försent. Jag blir galen på att leva med denna kvinna!!
2010-11-15
Mina bestyr, del 5
I helgen tyckte jag inte att det räckte med att vikariera som ensamstående mor i tre dagar, gå på ett 5-årskalas och ett farsdagskalas samt ha hemma fina tjejkompisar på ungdomskväll, gå på gudstjänst mm. Så, jag bestämde mig för att överraska Joel och måla fondväggen i köket. Det här är Elina Sundholm i ett nötskal. Jag kör på inspiration och passion och tycker att jag borde klara av så oerhört mycket utöver det som ett normalt liv innefattar. Suck och stön och jag kommer bränna ut mig 324 gånger innan jag äntligen får komma till himlen. Där tror jag att jag kommer få hålla på med hur många projekt och infall jag vill utan att bli trött. Det ska bli så gött!
Jag hann inte klart med fondväggen (surprise) men på god väg var jag. Nu är jag iaf klar och den sitter där, som ett schmäck, en tavla. Oj vad bra det blev. Och jag har bevisat för mig själv och världen att jag KAN SJÄLV! Jag vet precis hur man målar en perfekt fondvägg, men det är första gången i mitt liv som jag gör det själv.
Färgen stämmer inte till hundra procent, men typ såhär snyggt blev det.
Väggen var tapetserad med en svindyr tapet som säkert skulle vara jättefin i ett annat sammanhang, men inte i vårt kök. Där vill vi ha 50-talscafékänsla och inget annat. Och nu äntligen, stämmer väggen med målbilden.
Den här kategorin, mina bestyr, är väldigt eftersatt. Jag har gjort allt möjligt kul sedan jag började med den och inte bara 5 saker, som man kan tro. Ska försöka bättra mig.
E
Jag hann inte klart med fondväggen (surprise) men på god väg var jag. Nu är jag iaf klar och den sitter där, som ett schmäck, en tavla. Oj vad bra det blev. Och jag har bevisat för mig själv och världen att jag KAN SJÄLV! Jag vet precis hur man målar en perfekt fondvägg, men det är första gången i mitt liv som jag gör det själv.
Färgen stämmer inte till hundra procent, men typ såhär snyggt blev det.
Väggen var tapetserad med en svindyr tapet som säkert skulle vara jättefin i ett annat sammanhang, men inte i vårt kök. Där vill vi ha 50-talscafékänsla och inget annat. Och nu äntligen, stämmer väggen med målbilden.
Den här kategorin, mina bestyr, är väldigt eftersatt. Jag har gjort allt möjligt kul sedan jag började med den och inte bara 5 saker, som man kan tro. Ska försöka bättra mig.
E
Förtydligande
Till och med min man tyckte att föregående inlägg var otydligt. Han trodde först att jag hade någon ålderskris. Det är akne det handlar om mina vänner. Eller tonårsfinnar för att vara ännu tydligare. Och säkert förstod alla som lider av det precis vad jag menade med min blommande sommaräng.
E
E
Kära älskade ansikte
Vi behöver prata allvar. Du vet att jag älskar dig, vi har så mycket roligt tillsammans och du är så blek, fräknig, levande och vacker. MEN, du är ingen sommaräng, så sluta blomma! Det är fel årstid och det är fel decennium. Jag fyller 25, inte 15. Nog för att du påminner mig ibland, om att jag inte är 37 som det känns som emellanåt. Men jag tycker att jag har accepterat och börjat tycka om att vara just så gammal som jag är. Så snälla, rara, VÄX UPP! (och missförstå nu inte detta, med väx upp menar jag mogna och inse att tonåren är över och inget annat)
E
E
2010-11-14
Det svåraste med att ha barn
är kvällar som den här. När barnet till slut sover som den ljuvligaste av änglar, helt slut efter att ha avslutat dagen med ännu en närkamp med sin mamma. Och mamman gråter och tänker att nu, nu har jag förstört något som inte går att reparera. Den här kvällen ger henne nog men för livet. Den där mamman som är så in i själen trött, och stressad för att det varit så många bråkkvällar och ber "hoppas, hoppas det går bra ikväll och att dom somnar, GODE GUUUUD, hjälp mig, gör så att dom somnar, jag orkar inte." Och det där barnet som känner av precis, och vet precis vad som triggar den där mamman och som egentligen inte är sådär hemsk som det verkar utan mest blir osäker av mammas osäkerhet. Barnet som blivit runtskjutsad på hela världens alla aktiviteter på helgen när alla borde vila. Som måste testa om det lyckas pusha mamma över kanten, och lyckas. Som kanske mest behövde få vara nära, och som såg till att få bli det på det sätt som verkade stå till buds, kamp. Det svåraste med att ha barn är den oerhörda och bitvis smärtsamma kärleken som drabbar en. Som du aldrig kan ta ledigt ifrån. Att få en sådan enorm gåva, och det där ansvaret som kommer på köpet. Och makten. Och förtroendet att vara någons allt. Att få vara med och forma en människa. Och sen misslyckas med det, gång på gång.
Det är det svåraste med att ha barn.
E
Det är det svåraste med att ha barn.
E
2010-11-11
Humdumdidumrecept
Min lillasysters svärmor har bidragit med detta hum-recept som är ett grymt vardagsrecept att variera den eviga spagetti och köttfärsåsen med:
Curryköttfärs med ris
(Koka ris, gärna basmati)
Fräs:
400 g köttfärs
1 hackad lök
Ringla över soya, någon matsked sådär
Krydda med pressad vitlök och cirkus en halv tesked sambal oelek samt curry efter smak
Salta och peppra
Avsluta med en burk cremefraiche och en himla massa cashewnötter UTAN salt (annars tenderar det att bli toksalt)
Servera med skivade bananer, en rejäl sallad och en MASSA mjölk!
God spis!
Curryköttfärs med ris
(Koka ris, gärna basmati)
Fräs:
400 g köttfärs
1 hackad lök
Ringla över soya, någon matsked sådär
Krydda med pressad vitlök och cirkus en halv tesked sambal oelek samt curry efter smak
Salta och peppra
Avsluta med en burk cremefraiche och en himla massa cashewnötter UTAN salt (annars tenderar det att bli toksalt)
Servera med skivade bananer, en rejäl sallad och en MASSA mjölk!
God spis!
2010-11-10
Good times
Viktigt meddelande!
Ibland får jag kommentaren: Men hur hinner du meeeed att blogga? Jag skulle gärna göra det men jag skulle då aldrig ha tid. Då blir jag lite provocerad. Jag är nämligen av åsikten att ingen har mer tid än någon annan. 24 timmar om dygnet verkar vara gemensamt för de flesta jag känner. Att blogga eller att inte blogga, att laga mat från grunden eller att inte laga mat från grunden, att sitta ner och dricka fem koppar kaffe varje dag eller att inte sitta ner och dricka fem koppar kaffe varje dag, att ha en TV eller att inte ha en TV, en studio eller inte en studio, att sova 8 timmar varje natt eller att inte sova 8 timmar per natt osv. Det handlar om olika val man gör. Och är man hemskt intresserad av att dricka kaffe, eller titta på TV osv så lägger man nog automatiskt en hel del tid på det, och tycker man om att blogga så finner man sina stunder för det.
Jag provoceras ju förstås också eftersom jag tror att jag lever i en av de mest hektiska tider jag kommer att göra under mitt liv. Jag känner mig aldrig färdig med någonting, skolan, barnen, hemmet osv. Det är inte så att jag gör allt jag ska och sedan går till datorn. Datorn får en massa tid som jag borde lägga på annat, och självklart skulle jag kunna skita i att blogga till förmån för att hålla efter vårt hem bättre, eller ligga bättre till i studierna. Men jag råkar tycka om att "fly" för en stund, och jag älskar att skriva och jag älskar att få respons på det jag skriver.
Varför dyker detta inlägg upp just nu? Jo, för att jag känner att det var ett tag sen jag bloggade, men jag skulle aldrig påstå att det beror på att jag är mer upptagen än andra "slappa" människor som levererar inlägg efter inlägg. Om det är lite tyst härifrån så beror det allt som oftast på att jag inte är i ett flow och det i sin tur beror ofta på att jag känner mig väldigt stressad och ofokuserad. För ofta bloggar jag som mest när det är som mest härligt intensivt i livet, då behöver jag fly från allt som sker plus att jag är inspirerad till max. När jag har en tid av oinspiration och mycket tid blir dötid och lite av allt jag borde göra blir gjort, då bloggar jag mindre. Många bloggar har dött med tiden, eller lever på svältgränsen. Det tror jag ofta beror på att den som har bloggen inte är tillräckligt inspirerad eller kanske inte har ett särskilt stort intresse av att skriva. Alternativt att den får utlopp för det på andra sätt.
Ibland kan det också kännas som att (läs med gnällig treåringsröst): ingen läser, ingen bryr sig. Men jag brukar rycka upp mig, för jag tycker så mycket om att skriva. Det är ett av mina intressen, som får en bit av min tid. Jag dricker ju varken kaffe, alkohol, har en TV eller motorcykel.
Nu behöver jag lite inspiration. Så hit me! Vad vill ni läsa om, för jag vill så gärna försöka skriva om det i så fall. Nog för att det är roligt att skriva bara för att göra det, men det blir så mycket roligare om vi kommunicerar lite också tycker psykologstudenten. Har funderat på att anta olika utmaningar, som att skriva utifrån en förbestämd rubrik varje dag i en månad osv. Men allra roligast är ju om ni är med och tipsar. Eftersom att jag på min statistiksida ser att ni är många, trots mina treåringstvivel vågar jag fråga.
Det är så roligt att skriva för och med er! What do you want?
E
Jag provoceras ju förstås också eftersom jag tror att jag lever i en av de mest hektiska tider jag kommer att göra under mitt liv. Jag känner mig aldrig färdig med någonting, skolan, barnen, hemmet osv. Det är inte så att jag gör allt jag ska och sedan går till datorn. Datorn får en massa tid som jag borde lägga på annat, och självklart skulle jag kunna skita i att blogga till förmån för att hålla efter vårt hem bättre, eller ligga bättre till i studierna. Men jag råkar tycka om att "fly" för en stund, och jag älskar att skriva och jag älskar att få respons på det jag skriver.
Varför dyker detta inlägg upp just nu? Jo, för att jag känner att det var ett tag sen jag bloggade, men jag skulle aldrig påstå att det beror på att jag är mer upptagen än andra "slappa" människor som levererar inlägg efter inlägg. Om det är lite tyst härifrån så beror det allt som oftast på att jag inte är i ett flow och det i sin tur beror ofta på att jag känner mig väldigt stressad och ofokuserad. För ofta bloggar jag som mest när det är som mest härligt intensivt i livet, då behöver jag fly från allt som sker plus att jag är inspirerad till max. När jag har en tid av oinspiration och mycket tid blir dötid och lite av allt jag borde göra blir gjort, då bloggar jag mindre. Många bloggar har dött med tiden, eller lever på svältgränsen. Det tror jag ofta beror på att den som har bloggen inte är tillräckligt inspirerad eller kanske inte har ett särskilt stort intresse av att skriva. Alternativt att den får utlopp för det på andra sätt.
Ibland kan det också kännas som att (läs med gnällig treåringsröst): ingen läser, ingen bryr sig. Men jag brukar rycka upp mig, för jag tycker så mycket om att skriva. Det är ett av mina intressen, som får en bit av min tid. Jag dricker ju varken kaffe, alkohol, har en TV eller motorcykel.
Nu behöver jag lite inspiration. Så hit me! Vad vill ni läsa om, för jag vill så gärna försöka skriva om det i så fall. Nog för att det är roligt att skriva bara för att göra det, men det blir så mycket roligare om vi kommunicerar lite också tycker psykologstudenten. Har funderat på att anta olika utmaningar, som att skriva utifrån en förbestämd rubrik varje dag i en månad osv. Men allra roligast är ju om ni är med och tipsar. Eftersom att jag på min statistiksida ser att ni är många, trots mina treåringstvivel vågar jag fråga.
Det är så roligt att skriva för och med er! What do you want?
E
2010-11-06
Kvällstips?
Ni minns kanske den här övningen som gav status på 90-talet när man ska dra ena handen upp och ned över bröstet och samtidigt klappa på bröstet med den andra...tror jag, uppenbarligen minns inte jag heller riktigt, men hur som. Den är grym, fortsätt med den! Den kommer nämligen väl till pass när man nattar omöjlig ettåring genom att "puffa" rumpan med ena handen samtidigt som man liksom stryker över ansiktet med den andra för att få denne att blunda och komma in i sömn-mode. Det är svårt, det är en konst, det är färskvara.
Så sätt igång och öva nu!
E
Så sätt igång och öva nu!
E
2010-11-03
Pest i familjen
Har haft lite svårt att fokusera de senaste dagarna, för min bror och hans familj är så sjuka. Dom har streptokocker i hals, nacke, tänder, öron, feberfrossa och magsjuka hemma hos sig. Allt på en gång, alla på en gång. Och jag vet allt för väl hur det där känns. Att inte få vara sjuk för att man måste ta hand om någon ännu sjukare, eller sina barn. Att tvingas vara stark när man är så svag att man nästan går av på mitten. Att inte kunna få ordentlig hjälp och avlastning för att det man har är så illa att ingen får smittas.
Snälla, hjälp oss at be för dom, eller skicka en tanke ni som inte ber.
Tack! E
Snälla, hjälp oss at be för dom, eller skicka en tanke ni som inte ber.
Tack! E
2010-10-31
Söndag
Idag tycker jag att det är roligt:
att prins J döpt sina fisk-pusselbitar till: majs, skinka, krokodilen, ost och fisken och att han har stenkoll på vilken som heter vad.
att vi ska gå till kyrkan och sen vidare på 2årskalas hos Maja Gräddnos.
att fröken M kan hela refrängen på Robyns Dancing On My Own "Am in dä cornä watchäng jo käss hö öhöhö. Ajm rajt åve heea vaj can jo si mi öhöhö..."
Idag tycker jag att det är tråkigt:
med vintertid. Fröken M vaknade på dåligt humör 5 och nånting. Hennes ömma moder blev ett monster och sen kunde ingen av oss somna om.
att jag är sjuk igen. Kämpar fortfarande emot men förkylningen har tagit om, helt klart.
E
att prins J döpt sina fisk-pusselbitar till: majs, skinka, krokodilen, ost och fisken och att han har stenkoll på vilken som heter vad.
att vi ska gå till kyrkan och sen vidare på 2årskalas hos Maja Gräddnos.
att fröken M kan hela refrängen på Robyns Dancing On My Own "Am in dä cornä watchäng jo käss hö öhöhö. Ajm rajt åve heea vaj can jo si mi öhöhö..."
Idag tycker jag att det är tråkigt:
med vintertid. Fröken M vaknade på dåligt humör 5 och nånting. Hennes ömma moder blev ett monster och sen kunde ingen av oss somna om.
att jag är sjuk igen. Kämpar fortfarande emot men förkylningen har tagit om, helt klart.
E
2010-10-29
Kulturhuvudstaden
Umeå i mitt hjärta. Kulturhuvudstad 2014. Och när man shoppar på stan kan man helt plötsligt vara en av många statister i en operascen. Eller också spelar de så höga afrikanska trummor i MVG-gallerian att man inte hör vad kassörskan säger. Eller så går man genom en viadukt i höstrusket och ut ur små gömda högtalare strömmar fågelsång som om det vore mitt i sommaren. Överallt sång, dans, knattebio, musik, modeshow, utställningar, ansiktsmålning, ballonger, glädje.
Heja Umeå!
Heja Umeå!
Elina-kväll
Bonde söker fru, Shakespeare in love, bridgeblandning, cocacola, naturchips. Skulle Joel vara här skulle minst tre saker bytas mot något annat. Det har sin charm ändå, att vara för sig själv en kväll.
:)
:)
2010-10-28
Torsdagsmys
Får man inget fredagsmys eller lördagsmys tillsammans (herr busschaufför ska till Stockholm fre-sön) får man la torsdagsmysa. Det var inte den vackraste sushin jag åstadkommit, och inte den godaste, men det var festligt ändå. Barnen fick äta korv och makaroner innan vi åt, för dom har ingen respekt i kroppen när det kommer till sushi. Passade bra med lite fest i och med att jag tentat av första delen av kursen gruppsykologi dagen till ära. Och det gick bra tror jag. Skönt. Nu väntar en mamma-barn-helg med en touch av släkt och vänner som vanligt. Det blir nog väldigt fint det.
Adios!
E
2010-10-26
Min prinsessa!
På dagis har de börjat med visningssamling på onsdagar. Alla barn får ta med sig en leksak hemifrån och berätta om den. De flesta tar med sig gossedjur, dockor eller monstertrucks typ. Fröken M har tagit med sig: ett hårt plastarmband, en prinsesskjol och inför i morgon har hon valt ut ett papper med två klistermärken på. Mammas älskling.
Det är fotografering också i morgon, så vi har badat och klippt prins J:s lugg. Sedan skulle det väljas kläder inför denna stora händelse. Fröken M konstaterade överlyckligt att -Jag ska se ut som en prinsessa. Jag ska ha massor av spännen och armband, halsband och rosa. Hon valde ut sin prinsesskjol i tyll, rosa tights, rosa t-shirt osv. Först tänkte jag nää, och försökte förklara att det ju är en utklädningskjol och att alla brukar ha sådana kläder som man brukar ha på dagis. Sedan tänkte jag brukar och brukar, alla andra och alla andra. Det där kommer hela världen pränta in i skallen på henne ändå. Varför i hela friden inte? Och vem är jag som så förespråkar att inte tvinga in småflickor i prinsessfacket att tvinga ut någon ur det? Tvinga som tvinga.
Så får ni syn på en alldeles livs levande prinsessa på väg till dagis i morgon så vet ni.
E
Det är fotografering också i morgon, så vi har badat och klippt prins J:s lugg. Sedan skulle det väljas kläder inför denna stora händelse. Fröken M konstaterade överlyckligt att -Jag ska se ut som en prinsessa. Jag ska ha massor av spännen och armband, halsband och rosa. Hon valde ut sin prinsesskjol i tyll, rosa tights, rosa t-shirt osv. Först tänkte jag nää, och försökte förklara att det ju är en utklädningskjol och att alla brukar ha sådana kläder som man brukar ha på dagis. Sedan tänkte jag brukar och brukar, alla andra och alla andra. Det där kommer hela världen pränta in i skallen på henne ändå. Varför i hela friden inte? Och vem är jag som så förespråkar att inte tvinga in småflickor i prinsessfacket att tvinga ut någon ur det? Tvinga som tvinga.
Så får ni syn på en alldeles livs levande prinsessa på väg till dagis i morgon så vet ni.
E
2010-10-25
Från min mobil till er alla
Julian gillar dig, med sina knubbiga tummar med avskavt nagellack
Sortera ren tvätt någon? Äsch, det är ingen brådska, ca 40 cm kvar till taket ju. Jo, det är en tavla ni anar på sniskan där bakom någonstans. När man kommer hem efter en dag i skolan och har detta tvättberg framför sig är det fint med vänner som skickar sånt här:
Världens finaste uppmuntran från Vilhelmina idag. En godisbox! Kärleken liksom pyste ut när jag öppnade den, tack!
Annars är Joel i Piteå, jag och barnen har bjudit in oss på middag hos kusinerna. I natt sov vi lite allihop, pris ske Gud! Senare delen var vi dock fyra i dubbelsängen. Mysigt, men aningen trångt och nackspärrigt.
Hoppas er måndag är fin!
E
2010-10-23
Vår dag
Först var det vi tre
Sen kom denna här och hämtade denna där
Och så var det jag och prinsen kvar
Och jag har varit en jättebra mamma ibland och en monstermamma ibland. Plus, minus, delat med, gånger varandra tror jag att det var en ok dag för mina älskade skitungar. I natt sover fröken M hos mormor och jag bäddar rent för att liksom ta ut en ny tid i förskott. En tid då vi sover igen och friden sänker sig över vårt hem.
Hopp!
E
Sen kom denna här och hämtade denna där
Och så var det jag och prinsen kvar
Och jag har varit en jättebra mamma ibland och en monstermamma ibland. Plus, minus, delat med, gånger varandra tror jag att det var en ok dag för mina älskade skitungar. I natt sover fröken M hos mormor och jag bäddar rent för att liksom ta ut en ny tid i förskott. En tid då vi sover igen och friden sänker sig över vårt hem.
Hopp!
E
2010-10-22
Undrens tid är ej förbi
Vinterdäcken är på, Julians första utbrott för natten varade bara i ca sju minuter och kanske störst av allt: JAG HAR FAKTISKT DUSCHAT!
Nu ska vi fira med juice på frysta jordgubbar, kiwi och clementiner. (Tror det smäller högre än smoothie ikväll).
E
Nu ska vi fira med juice på frysta jordgubbar, kiwi och clementiner. (Tror det smäller högre än smoothie ikväll).
E
Om Sömn och Snö
Nu är det ungefär en vecka sedan vi sov på nätterna. Sedan dess har vi roat oss med att vakna av diverse panikutbrott och sjukligheter så som slemhosta tills man kräks, andnöd eller helt enkelt en genomtäppt näsa som gör att man inte kan sova ju och blir så arg att man i 40 minuter skriker, sparkas, hulkar och försöker springa upp. Typ. Jag förstår det där med att använda sömnbrist som tortyrmetod. Det är alldeles genialiskt. Jag känner mig som ett levande lik. Har inte duschat på tre dagar. Om den här natten inte blir lite bättre då skriver jag in mig på valfri avdelning där jag får sova ifred.
Man blir ett monster av att inte få sova ordentligt, om man är 1,3, 24 eller 26 år. Det är jobbigt att vara så slut att man "fruktar" sina barn kvällar och nätter. Dom känner av det såklart och tar tillfället i akt att utöva lite klassiskt härligt maktmissbruk.
Joel, stackarn, spenderar denna fredagkväll ute i snön med volvon och vinterdäcken. Jag åkte iväg med bilen en sväng för att fixa lite mer medicin och det var det värsta jag gjort i min snart 7-åriga karriär som bilist. Det var så sjukt halt att jag fick sladd på plan raksträcka i 20 km/h flera gånger. Höll på att inte ta mig fram. Satt och ropade på Jesus i bilen och när jag väl stannat vågade jag inte köra mer så jag tog bussen hem och yrkeschauffören fick rycka ut. Han var också chockad av väglaget och konstaterade att däcken måste på ikväll om han ska ta sig till Holmsund och detta spännande imorgon bitti (han leder lovsången i helgen). Jag har lovat en smoothie som ersättning för sveda och värk. Det är klent, jag vet. Speciellt eftersom jag lovat att lära mig byta däck men nu kom på att vi tar det till våren...Får kanske erbjuda mig som ensam nattjour de första två timmarna.
(Tack ni som uppmuntrat på olika sätt, vi ser ljuset i tunneln när ni plåstrar om oss på era speciella vis)
Gud, hjälp oss.
E
Man blir ett monster av att inte få sova ordentligt, om man är 1,3, 24 eller 26 år. Det är jobbigt att vara så slut att man "fruktar" sina barn kvällar och nätter. Dom känner av det såklart och tar tillfället i akt att utöva lite klassiskt härligt maktmissbruk.
Joel, stackarn, spenderar denna fredagkväll ute i snön med volvon och vinterdäcken. Jag åkte iväg med bilen en sväng för att fixa lite mer medicin och det var det värsta jag gjort i min snart 7-åriga karriär som bilist. Det var så sjukt halt att jag fick sladd på plan raksträcka i 20 km/h flera gånger. Höll på att inte ta mig fram. Satt och ropade på Jesus i bilen och när jag väl stannat vågade jag inte köra mer så jag tog bussen hem och yrkeschauffören fick rycka ut. Han var också chockad av väglaget och konstaterade att däcken måste på ikväll om han ska ta sig till Holmsund och detta spännande imorgon bitti (han leder lovsången i helgen). Jag har lovat en smoothie som ersättning för sveda och värk. Det är klent, jag vet. Speciellt eftersom jag lovat att lära mig byta däck men nu kom på att vi tar det till våren...Får kanske erbjuda mig som ensam nattjour de första två timmarna.
(Tack ni som uppmuntrat på olika sätt, vi ser ljuset i tunneln när ni plåstrar om oss på era speciella vis)
Gud, hjälp oss.
E
2010-10-20
Skithögig
I måndags natt var det dags igen, för ett besök på akuten. Har inte riktigt orkat skriva något om det. Prins J som blivit dunderförkyld med elak hosta fick nästan inte luft och var panikslagen så han och Joel for i väg som ett skott och lämnade en skönsovande Milly och en gråtande mamma hemma. Allt gick bra, han fick andas in adrenalin och åka hem efter ett par timmar. Förkylningsastma. Krupp.
Och jag tänker inte skriva om hur bläigt jag mår idag. Hur besviken jag är på min egen insats som människa. Allt som blivit fel idag. För vet ni, det har faktiskt varit för mycket för mig. För oss. Jag får nog acceptera att jag är lite paj. Och när jag känner mig riktigt skithögig tänker jag på hur mycket jag älskar mina egna barn när dom beter sig som värst, och så tänker jag att det iaf finns en handfull personer och inte minst en väldigt stor Gud som älskar mig på samma sätt. Och så lyssnar jag till låten jag länkat till i förra inlägget och känner mig omsluten. Jag kan inte gömma mig någonstans för den kärleken.
Jag hoppas på imorgon och på någon slags gudomlig hjälp till kraft och motivation. Tills dess ska jag se ett avsnitt Bonde söker fru. Så det så.
E
Och jag tänker inte skriva om hur bläigt jag mår idag. Hur besviken jag är på min egen insats som människa. Allt som blivit fel idag. För vet ni, det har faktiskt varit för mycket för mig. För oss. Jag får nog acceptera att jag är lite paj. Och när jag känner mig riktigt skithögig tänker jag på hur mycket jag älskar mina egna barn när dom beter sig som värst, och så tänker jag att det iaf finns en handfull personer och inte minst en väldigt stor Gud som älskar mig på samma sätt. Och så lyssnar jag till låten jag länkat till i förra inlägget och känner mig omsluten. Jag kan inte gömma mig någonstans för den kärleken.
Jag hoppas på imorgon och på någon slags gudomlig hjälp till kraft och motivation. Tills dess ska jag se ett avsnitt Bonde söker fru. Så det så.
E
2010-10-19
Trött
Alltid hos mig
Stiger jag till himmelen, finns Du med mig där.
Lägger jag mig i dödens land, är Du även där.
Tog jag morgonens vingar, gick jag till vila i havet,
skulle du nå mig även där och gripa mig med din hand.
Svensk översättning: Erik Tilling (fritt efter Ps. 139)
E
Stiger jag till himmelen, finns Du med mig där.
Lägger jag mig i dödens land, är Du även där.
Tog jag morgonens vingar, gick jag till vila i havet,
skulle du nå mig även där och gripa mig med din hand.
Svensk översättning: Erik Tilling (fritt efter Ps. 139)
E
2010-10-16
Polkadagen
Idag har vi varit tillsammans hela familjen, hela dagen. Jag minns inte när det sist skedde. På en LÖRDAG liksom, fattar ni hur lyxigt det är!?! I kväll nattas de överpeppade barnen i ny polkagrissäng, som deras föräldrar slitit hund med på lediga pluttstunder i några veckors tid. Såhär ser den ut när man köper den på IKEA, (eller begagnat för 400 spänn som i vårt fall):
Hela bilden vill visst inte visa sig, men på kortsidan är det flera blå skivor. Men nu är den omgjord till våningssäng, lackad matt röd och skivorna är polkagrisar helt enkelt. Visst fattar ni? Ska snarast fixa skryt-bild såklart.
Näpp, nu ska jag ge mig av och hyra film, för "nu är det dags för fredagsmyyyyys, om det så är det sista jag gör..."
E
Hela bilden vill visst inte visa sig, men på kortsidan är det flera blå skivor. Men nu är den omgjord till våningssäng, lackad matt röd och skivorna är polkagrisar helt enkelt. Visst fattar ni? Ska snarast fixa skryt-bild såklart.
Näpp, nu ska jag ge mig av och hyra film, för "nu är det dags för fredagsmyyyyys, om det så är det sista jag gör..."
E
2010-10-15
Tuttkalas
Idag har vi firat med en superlång rosa tårta att Milly sovit sin första natt utan tutte och utan panik. Känns så befriande detta! Och allt som kan firas ska firas så vi ordnade kalas i eftermiddag, med ja må hon leva och hela kitet. Och så gav vi tuttarna ett värdigt avslut förstås.
Milly och morfar gräver ner tuttarna på baksidan. Lägg märke till snön (!)
Farväl kompisar, tack för den här tiden!
Mormor överraskade Milly med prinsesskjol, men den fick hon inte ha ifred. Varje prins behöver en prinsesskjol vet ni väl. "Mopa" hänger med i dansen såklart.
Mammas vackra ballerina!
E
Milly och morfar gräver ner tuttarna på baksidan. Lägg märke till snön (!)
Farväl kompisar, tack för den här tiden!
Mormor överraskade Milly med prinsesskjol, men den fick hon inte ha ifred. Varje prins behöver en prinsesskjol vet ni väl. "Mopa" hänger med i dansen såklart.
Mammas vackra ballerina!
E
Tuppen talar
Idag har det hänt något stort. Joel har släppt ut en av sina bebisar i cyberspace. Och då snackar vi inte fröken M eller prins J, utan detta. Lyssna och njut vetja. Och om du gillar't så köp, köp, köp!
För att komma till hans hemsida med blogg och annat klicka här.
Enjoy my husband!
/Stolt som tuppen
2010-10-14
Kvällens challenge
Ikväll utmanar jag mig själv genom att se på Bonde söker fru utan skämskudde. Jag vrider mig i plågor ibland, men jag känner hur jag verkligen utvecklas som människa...
E
E
2010-10-12
Rond två
Minns ni detta:
Tuttavvänjning kväll nr 1,
Tuttavvänjning del 2 eller Gud ge mig styrka samt
Tuttavvänjning del 3 eller Den svidande kapitulationen
Nu har det gått nio månader, tiden för en graviditet och förlossning (sicken fin symbolik) och vi är på't igen. Milly har haft ett besvärande munsår som vi trott varit svinkoppor men det trodde inte sjuksköterskorna vi träffat idag, hur som, vi tog tillfället i akt och i skrivande stund sover vår stortjej som en liten ängel i mammas säng. Hon bad bara om tutten en gång och hänvisade moget till sin täppta näsa som orsak. Eftersom näsan är så konstig, behöver jag den. Men med lite kli på rygg och mage somnade hon, smackandes på tungan. Tänker inte ropa hej den här gången, och jag tänker inte låta familjen gå under ens litegrann för att nå seger just nu. Man får lov att lära av sina misstag. Jag har dock en känsla av att hon är redo den här gången.
Och så har vi ju gått ut med fantastiska mutor. Somna med mamma, snutten och "bebis" (en hund hon valde när hon lämnade sina tuttar sist) i mammas säng och present på lördag om hon klarar sig utan sin gamla vapendragare.
Heja mammas älskling, du kan fixa det! Du som rullar på dina R och älskar bokstäver och siffror, som till och med kunnat skriva ditt eget och mammas namn (!) Du som har humör som en riktig kraftkvinna, du som resonerar med oss och andra vuxna om hur barn blir till, du som hittar på rövarhistorier så avancerade att man knappt kan hålla sig för skratt, du som förstår när vi pratar om utanförskap och sedan går iväg från "gänget" för att leka med den som är utanför. Du med din utpräglade personlighet så stark att den pyser ut ur öronen på dig. Du som är så stor för att bara vara tre att det nästan blir besvärligt för dig ibland. Jag spricker av stolthet när jag tänker på dig. Vare sig du slutar med tutten eller inte såklart.
E
Tuttavvänjning kväll nr 1,
Tuttavvänjning del 2 eller Gud ge mig styrka samt
Tuttavvänjning del 3 eller Den svidande kapitulationen
Nu har det gått nio månader, tiden för en graviditet och förlossning (sicken fin symbolik) och vi är på't igen. Milly har haft ett besvärande munsår som vi trott varit svinkoppor men det trodde inte sjuksköterskorna vi träffat idag, hur som, vi tog tillfället i akt och i skrivande stund sover vår stortjej som en liten ängel i mammas säng. Hon bad bara om tutten en gång och hänvisade moget till sin täppta näsa som orsak. Eftersom näsan är så konstig, behöver jag den. Men med lite kli på rygg och mage somnade hon, smackandes på tungan. Tänker inte ropa hej den här gången, och jag tänker inte låta familjen gå under ens litegrann för att nå seger just nu. Man får lov att lära av sina misstag. Jag har dock en känsla av att hon är redo den här gången.
Och så har vi ju gått ut med fantastiska mutor. Somna med mamma, snutten och "bebis" (en hund hon valde när hon lämnade sina tuttar sist) i mammas säng och present på lördag om hon klarar sig utan sin gamla vapendragare.
Heja mammas älskling, du kan fixa det! Du som rullar på dina R och älskar bokstäver och siffror, som till och med kunnat skriva ditt eget och mammas namn (!) Du som har humör som en riktig kraftkvinna, du som resonerar med oss och andra vuxna om hur barn blir till, du som hittar på rövarhistorier så avancerade att man knappt kan hålla sig för skratt, du som förstår när vi pratar om utanförskap och sedan går iväg från "gänget" för att leka med den som är utanför. Du med din utpräglade personlighet så stark att den pyser ut ur öronen på dig. Du som är så stor för att bara vara tre att det nästan blir besvärligt för dig ibland. Jag spricker av stolthet när jag tänker på dig. Vare sig du slutar med tutten eller inte såklart.
E
2010-10-11
2010-10-09
Kräftpremiär!
Är det sjukdom och elände i omgångar för två småbarnsfamiljer hela augusti/september så får man ta kräftskivan i oktober. Och det gamla ordspråket "den som väntar på något gott" håller vad det lovar mina damer och herrar. Vilken fest det blev. Kräftor såklart och så lite libanesiskt bi-tema med sambosek och labneh på det, mmmm. Till sist Hannas schweizernötskaka, gah! Det sjukt godaste jag ätit i kakväg på jag vet inte hur länge.
Tack för en fin kväll!
E
Tack för en fin kväll!
E
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
