Idag jublar världen över åsynen av en blodig människa som släpas mot döden. Ensam mot dussintals, hundratals. Helt plötsligt är det okej att skratta, håna, spotta, visa barnen detta fantastiska: kolla, här dör han, kolla så han plågas han som har plågat oss!
Är det bara jag som får alldeles ont i hela magen? Han må ha utfört hur mycket ondskefullt som helst, och det är många som känner en stor lättnad, för kanske (kanske!) får många det bättre nu. Men att exploatera en människas dödsångest, en människa som inte kan resa sig på grund av skador, som är ensam, desperat, ber om nåd för sitt liv, och göra det till underhållning. Jag mår illa.
Jag vet ju att vi har gjort det förut, vi människor är kapabla till liknande dåd utan att vår "fiende" vare sig dödat eller förtryckt.
Min Herre och min Gud, förbarma dig över oss!
E